Ost

ost leder en till sömn.

När jag  läste om detta blev jag förvånad och memoriserade det. Efter fem månader, under min histologi kurs på läkarprogrammet, då jag studerade inför mitt prov drog jag upp en teori som kunde lösa sömnproblemet. Jag noterade min teori i min anteckningsbok bredvid att det visuella ljusets påverkar vår epifys (i vår hjärna) för att reglera dess tillverkning av aminosyran tryptofan, som i sin tur är avgörande för människor att sova (eller vice versa). Min teori var att kanske tryptofan fanns i ost som inducerar sömn.

Flera veckor efter min tentamen kom jag ihåg om anteckningen och tänkte kolla upp om min teori stämde. Så jag började googla genom att söka flera olika ord läste olika artiklar som innehöll information som inte vara revelanta och tills jag slutligen hittade när jag googlade orden ”cheese sleep”.

Ostens tryptofan:

Låt oss gå närmare kring denna och några andra artiklar.

Dr. Judith Bryans, en näringsvetenskapsmän vid the Dairy Council sade följande:
“En av aminosyrorna i ost – tryptofan – har visats minska stress och samtidigt inducera sömn. I andra ord kan ost hjälpa dig att ha en god nattsömn.” 1,2,3

Men vilken kemisk process följer tryptofan i kroppen som leder till att man somnar?

pinealDen underbara effekten som tryptofan har på både stämning (eller dålig humör) och sömn kan vara att kroppen omvandlar naturligt tryptofan till både serotonin och melatonin.
Serotonin nivåer påverkar stämning och melatonin påverkar sömn.

Här följer om hur kroppen normalt utan att äta tryptofan fungerar; för det som man måste veta är att vår kropp redan har tryptofan.
Men varför ska man äta då ost för att få i oss tryptofan? Svaret till frågan kommer.
Det som är viktig att kunna är ett litet organ som heter epifys eller tallkorrskörtel som ligger längst bak i tredje ventrikeln och registrerar ljuset omkring oss.
Hos däggdjuren ligger strukturen djupt inbäddad i skallen men registrerar ändå ljus.
Epifys består av två typer av celler: gliaceller och pinealocyter.
Pinealocyter ser ut som neuron med korta axoner som dockar till blodkärl med hjälp av sina utskott. Pinealocyter producerar melatonin. Syntesen och frisättning av melatonin regleras av ljusinfall från ögat.

Melatonins främsta funktioner:

– Reglerar dagliga kroppsrytm och dag/natt cykel
– Inhiberar sekretion av gonadotropon releasing hormone (GnRH) och förhindrar därmed gonadernas fettbildning.
Dessutom reglerar steroidogeniska aktiviteten av gonader speciellt vid menstruationscykeln.
– Melatonin har också en antioxidativ effekt, eftersom det finns receptorer för melatonin även på andra håll i kroppen; dvs. försvar mot infektioner och inflammationer.

Sympatiska nervfibrer från ganglion cervicale superior kommer in i körteln med ljusinformation längs en lång väg:

 NeuroPimage2

1. I retina finns ljuskänsliga celler. Signaler från dessa ljuskänsliga celler färdas till nucleus suprachiasmicus i hypotalamus av en nervbunt s.k. retinohypotalamiska trakten.
2. Information från hypothalamus förs till lateralkärnor i den grå substansen av ryggmärg på thorakalnivån.
3. Information från ryggmärgen är transmitterad till ganglion cervicale superior (preganglionära sympatiska fibrer).
4. Information från ganglion cervicale superior förs av postganglionära sympatiska fibrer som går i associering med blodkärl som går in i epifysen.
5. Mörkret stimulerar produktionen av melatonin. Ljus undertrycker snabbt produktionen av melatonin. Detta innebär att melatoninnivåer i blodet varierar under dygnet, de ligger högt på natten och sjunker när man öppnar ögonen.

Melatonin verkar både på hypothalamus (för dygnreglering) samt på adenohypofysen för att inhiberar gonadotropon releasing hormone (GnRH) och GH sekretionen.
Dessa cykler (av ökning och sänkning av melatonin) börjar i puberteten.
Hos spädbarn ligger de på en konstant hög nivå (därför sover spädbarn mycket). Hos äldre planar kurvan ut. Melatoninet tycks gynna en god sömn och därför kan äldre ha svårt att sova.
Melatonin är ett hormon som är en stark antioxidant och verkar mot OH fria radikaler, vilket är viktigt för undvikning av cancer eller till och med dess bekämpning.

Bildningen av melatonin:

Utgår från tryptofan och går bl.a. via serotonin:

Tryptofan –> 5-hydroxytryptofan –> serotonin –> N-acetylserotonin –> melatonin

Som jag sade tidigare hormonet serotonin som bildats ursprungligen ifrån tryptofan minskar stämningen såsom dålig humör eller till och med stress; i andra ord, påverkar den känslan, beteendet och tanken.
Det finns en endogen inre klocka från nucleus suprachiasmaticus (i hypothalamus) vars celler har en inneboende rytm som balanseras av och justeras med ljusinfall.

Melatonin kan man köpa i USA, England, Frankrike i hälsokosten och äta när man bör bli sömnig. Finns inte att köpa i Sverige pga. att ingen har patent och det inte ligger några pengar i det.

Vad är då lösningen till detta problem?

تَداوَوْا؛ فَاِنَّ الَّذِي أَنْزَلَ الدَّاءَ أَنْزَلَ الدَّوَاءَ.

”Bota er själva, för Han som har låtit sjukdom drabba er, har (också) skapat deras mediciner.”
(Den heliga Profeten Mohammed(S), Nahj al-Fasahah, sid. 53)

تَداوَوْا عِبَادَ اللَّهِ؛ فَاِنَّ اللَّهَ تَعَالى لَمْ يَضَعْ دَاءً اِلاّ وَضَعَ لَهُ دَوَاءً؛ غَيْرَ دَاءٍ واحِدٍ؛ الهَرِمِ.

”Bota er själva, O tjänarna av den Upphöjde Gud! för Han har skapat en (specifik) medicin för vilken sorts sjukdom som helst, utom den gamla åldern.”
(Den heliga Profeten Mohammed(S), Nahj al-Fasahah, sid. 53)

Därmed går det att lösa detta problem och det görs helst enkelt genom att äta ost. Med andra ord, visar detta att ost kan användas som en naturlig medicin istället för att konsumera läkemedel, vilka alla har biverkningar på vår kropp. Som ni säkerligen vet förekommer sömnproblem som en epidemi i västvärlden, på grund av folkets snabbväxande liv som hotas genom ständig daglig stress.

De flesta läkemedel som används är till syfte att förhindra nedbrytningen av serotonin i kroppen. Exempel på dessa läkemedel kallade SSRI (Selective Serotonin Reuptake Inhibitors) är: Prozac (Fluoxetine), Paxil (Paroxetine), Zoloft (Sertaline), Desyrel (Trazodone) och Effexor (Venlafaxine) 2

Däremot det som osten gör är att den ökar bildningen av serotonin, utan att förhindra kroppen att sköta sitt normala jobb vilket är att den bryter ner (det extra) serotonin. I andra ord strider läkemedel mot kroppen naturliga sätt att vara medan ost låter den naturliga processen i kroppen vara medan den istället fixar till problemet specifikt. Problemet för personer med sömnproblem är att mängden av tryptofan i deras pinealocyter i epifysen inte räcker till bilda tillräckligt serotonin och speciellt melatonin pga obalans. Alltså läkemedlen, som tillhör anti-depressiv klassen, verkar inte tillräckligt specifikt i att fixa till bristet på melatonin utan verkar den på serotonin. Detta är en av många anledningar till varför läkemedel som tillhör denna klass leder till så många biverknigar (www.emedicinehealth.com/ssris_and_depression/page5_em.htm)

En bra och viktig fråga som många brukar ställa är:
Vilken typ av ost är bäst?

Enligt forskare är den bästa (gällande dess sömnande effect) osten Cheshire. Den är den typiska vita saltiga osten som folk i mellanöstern (och många länder i Medelhavsområdet) äter. Samma ost kan också hittar i sin gula form i andra länder, såsom England.
På grund av dess saltiga innehåll borde man inte glöma att sänka ner osten i medeltempererade kokad vatten så att salthalten minskar och förs ut i vattnet istället. Anledningen till varför man borde äta ost med lägre salthalt är för att undvika få för högt blodtryck.

Så från och med idag om ni möter folk med sömnproblem, depression eller ångest kan ni rekommendera dem att äta ost.

Källa:

  1. http://www.britishcheese.com/news.cfm?page_id=240

  2. http://www.naturdoctor.com/Chapters/Research/insomnia_tryptophan.html

  3. Medicinsk kursbok: Histology a text and atlas av Ross, Michael H, 5:e upplaga (2006).

Ostens andra förmåner

All sorts ost
All sorters ost

Som ni har märkt nämndes endast ostens tryptofaninnehåll i förra avsnittet. Tyder detta på att ost inte har andra förmåner för hälsan?
Nej, det är faktiskt tvärtom. Det har visat sig att ost innehåller höga koncentrationer av essentiella näringar, främst höga protein- och kalciumkvaliteter, såväl som andra näringar såsom fosfor, vitamin A, zink, riboflavin (vitamin B2) och vitamin B12.

Konsumtionen av vissa ostar, såsom Cheddar, Swiss, blue, Monterey Jack och några andra, har visat sig minska risken för karies. Trots att dessa effekter (på tänderna) inte har förståtts fullständigt finns det flera mekanismer som är viktiga att ta hänsyn till. Ostkonsumtion stimulerar salivavsöndringen i munhålan som har tandrötreducerande egenskaper där de bland annat höjer bufferkapaciteten. Mjölkproteinerna i ost har visat sig neutralisera plack genom deras bufferkapacitet. Ost verkar hindra syrademineralisering och intensifierar ommineraliseringen av tandemaljen. För att minska tandröta  rekommenderar hälsospecialister consumtionen av ost direkt efter maträtter eller som mellanmål.

Många ostar, speciellt Cheddar och Swiss, innehåller lite eller ingen laktos. Därför är ost en viktig källa av kalcium och många andra näringar hittad i mjölk för de vars kropp inte kan spjälka laktos eller de som har svårt för att spjälka laktos eller mjölksocker. Många studier har visat att dess kalciuminnehåll kan medverka i att minska risken för osteoporos.

Hittils har allt angående ost varit hälsosam men det finns ett undantag som måste tas upp. Det får vi ta upp i nästa avsnitt ”Ost och valnötter”.

.

Källor:

http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/7878374.stm

http://www.nationaldairycouncil.org/NationalDairyCouncil/Health/Digest/dcd73-5Page1.htm

 

Ost och valnötter

Ost må lukta och smaka gott men var ändå försiktigt!
Ost må lukta och smaka gott men var ändå försiktigt!

Det som är jätte viktigt att märka är att all sorters ost innehåller höga mängder av fett nämligen mättat fett som är ett farligt fett för kroppen eftersom det höjer det onda kolesterolet (som leder till hjärtkärlsjukdomar) och kan blockera hjärtartärerna (dvs. leda till hjärtinfarkt pga. ökad risk för blodpropp).

Om vi sammanfattar ostkonsumtionen, innan vi går vidare, så märker man att den har mycket mera positiva näringar än negativa. Men ändå måste man akta sig för hur man ska konsummera den. Till exempel, när man äter frukost så måste man veta att det inte går att äta hur många smörgåsar som helst eller/och sätta hur mycket ost som helst i varje smörgås. Å andra sidan vet man väl att frukost är den viktigaste måltiden eftersom kroppen inte har fått i sig någon mat (och viktigast vatten) under hela natten och därför behöver sin ”bensin” (mat) för att kunna sättas igång.

Så vad är lösningen till att undvika ta i sig för mycket mättat fett? Vi har nu två olika motsägande sitationer. Hur skulle det kännas att veta att man kan äta ost trots detta utan att riskera att få hjärtkärlsjukdomar och hjärtinfarkt?

För mig skulle den första kandidaten till denna lösningens upptäckt vara en jätte duktig läkare, men mirakulöst nog rör det sig inte om en läkare som avslöjade lösningen. Den otroliga medicinska lösningen gavs till mänskligheten för över 1500 år sedan av en heliga man – den heliga Profeten Mohammed(Fred vare med honom och hans felfria Ättlingar, Ahl al-Bait).

.

Ost och valnötter

Det finns en del Ahadith (återberättelser) från den heliga Profeten Mohammed(S) som säger att man måste äta valnötter tillsammans med ost. (1)

Det intressanta med detta är själva anledningen bakom detta. Mirakulöst nog så märker man att relationen mellan ost och valnötter är symboliskt liksom förhållandet mellan eld och vatten. Liksom vatten släcker elden leder vissa ämnen i valnötter till att det onda mättade fettets negativa effekter (från ost) elimineras.

Valnötter innehåller proteiner, fibrer, vissa vitaminer och mineraler. Bland vitaminerna finns alfa-tokoferol, en E-vitamin, som spelar en antioxidant roll där den reducera risken för hjärtskärlsjukdomar genom att betona dess effekter på kroppens immunförsvar. Dessutom innehåller de viktiga komponenter som fungerar som antioxidanter såväl som att de innehåller hälsosamma fett (som vi återkommer till). Bland valnötters syror finns ellagisk syra som är en aktiv antioxidant. Ungefär 4% av valnöttens tunna membran (som täcker valnöttens kärna) är allegisk syra (Jurd, 1956). (2)

Trots att valnötter inte fungerar som fullständiga proteiner i sig är de användbara för att fullborda proteininnehåller i andra mat, såsom det typiska bristen i lysin-aminosyran (proteinbyggsten) som förekommer hos flingor. Valnötter har också andra näringar, såsom koppar, magnesium, fosfor, zink och vitamin B6. Förutom dessa är valnötters natriuinnehål låg 10mg/100g; vilket är bra. Om natriuminnehåller skulle vara hög kan detta leda till erhållandet av ett högt blodtryck och vätskeretention som kan annars ge uppkomst till svullnader i benen och fötterna. (3)

Valnötter har rika innehåll av fett nämligen 68 g av lipid per 100 g. Men dessa fettsyror i valnötter är främst fleromättade (hälsosamma) fett (70%) och enkelomättade fett (18%). Utav dessa stora fettklasser är de linoleniska (12%) och linoleiska (58%) fettsyrorna de som har studerats på grund av deras hälsosamma roll i människokroppen. De höga innehållen av linoleisk och linolenisk syra i valnötter har visat minska risken för hjärtinfarkt genom att minska den totala och LDL(onda)-kolesterolet samt genom att höja HDL(goda)-kolesterolet. (4) Dessa utförda studier (British Journal of Nutrition (2008), 99, 715–722  Copyright 2007) på denna hälsosamma lipidprofilen, som förekommer i valnötter, bekräftar fortfarande samma antiaterogeniska effekter (eliminerar möjligheten för lipidackumulering i artärer) som tidigare utförda studier visat. (5) Linolenic syra relateras till omega-3 fettsyror som hittas i fisk oljor och därför omvandlas i kroppen till omega-3. Många andra studier har visat att konsumering av omega-3 minskar kolesterolvärdet i blodet mer än korn- eller solrosolja. (6)

Förutom för valnötters antiaterogeniska effekter spelar ellagiska syror stor roll i att inducera mineraliseringen av osteoblaster (benceller) vilket är ett otrolig tecken på valnötters skyddande roll mot benundergång genom att antingen minska bennedbrytningen eller höja osteoblastaktiviteten och benbildningen (7).

Alltså innehåller valnötter omega-6 (28 g /100 g) och omega-3 fettsyror (5.5 g /100 g). (8)

I och med att omega-3 är ansvariga för bildningen av hormoner som styr kroppens immunförsvar, blodkoaguleringen, celltillväxten och komponenter av våra cellmembraner är de ett bevis nog för deras viktiga roll i kroppen. (9)

En av valnötters omega-6-funktioner är att normalisera kolesterolmängdens produktion i levern.

Kroppen tillverkar också hormoner utifrån omega-6. Det viktigaste att nämna om omega-3 och -6 är att hormoner som tillverkas utifrån var och en av dessa kategorier har motsatta effekter. De hormoner som erhålls ifrån omega-6 fettsyror verkar öka inflammation (en vitkig komponent hos imunförsvaret som skydd), blodkoagulering och cellprolifering, medan de som kommer ifrån omega-3 fettsyror minskar dessa funktioner. Både hormonfamiljer måste vara i balans för att behålla den optimala hälsa. För att förstå detta skulle man kunna jämföra detta med de olika positiva stimulerande faktorerna som leder till att öka cellantalet i kroppen och andra  som fungerar dämpande som dödar och därmed minskar kroppens cellantal. Dessa tillsammans leder till att kroppens cellantal bevaras nästan konstant och därmed i balans.

Hittils har vi endast nämnt de viktigaste anledningarna till varför valnötter bör konsumeras. Däremot kan ni redan ha insett att ostens ohälsosamma mättat fett och valnötters fleromättade fettinnehåll fungerar i motsatt ”håll”. Som tidigare sagt, det mättade fettet höjer det onda kolesterolet (som leder till hjärtkärlsjukdomar) och kan blockera hjärtartärerna (dvs. leda till hjärtinfarkt pga. ökad risk för blodpropp) medan det fleromättade fettet (bl.a. ellagiska syra) leder till att risken för hjärtskärlsjukdomar minskar genom att den totala och LDL(onda)-kolesterolet samt genom att höja HDL(goda)-kolesterolet minskar. Dessutom bekämpar dessa nyttiga oljor benens nedbrytande där de inducerar bencellsformation och samtidigt bromsar bennedbrytning. Det sista och mycket viktiga angående mättat fett som inte har nämnts är dess negativa roll benformationen. Tyvärr har flera medicinska studier visat att mättade fett  (som finns i ost bl.a.) kan skada benens hälsa via en förändring av benes kalciumabsorption, tillverkning av prostaglandiner, osteoblastformation och lipidoxidation. (10)

Därför måste man konsumera valnötter varje gång ost konsumeras för att undvika det mättade fettets ohälsosamma effekter på vår kropp.

En sak som man inte får glömma med saltiga ost är att sänka dem ner i medeltempererade kokad vatten så att salthalten minskar och förs ut i vattnet istället innan konsumtion. Anledningen till varför man borde äta ost med lägre salthalt är för att undvika få för högt blodtryck.

.

Källor:

1 – Makarim al akhlaq del 1, s.411; Teb al imam al sadiq (AS), s.310 och i al-Kafi del 6, s.340.

2 – Jurd L (1956) Plant polyphenols. I. The polyphenolic constituents of the pellicle of the walnut (Juglans regia). J. Am Chem Soc 78, 3445–3448.

3 – http://www.goodlowsodiumfoods.com/

4 – http://journals.cambridge.org/download.php?file=%2FBJN%2FBJN99_04%2FS0007114507837421a.pdf&code=f2659cd8d590d3be9ea5e022a6df2e32

5 –

– Almario RU, Vonghavaravat V, Wong R & Kasim-Karakas SE (2001) Effects of walnut consumption on plasma fatty acids and

lipoproteins in combined hyperlipidemia. Am J Clin Nutr 74, 72–79.

– Zambon D, Sabate J, Munoz S, Campero B, Casals E, Merlos M, Laguna JC & Ros E (2000) Substituting walnuts for monounsaturated fat improves the serum lipid profile of hypercholesterolemic men and women. A randomized crossover trial. Ann Intern Med 132, 538–546.

– Ros E, Nunez I, Perez-Heras A, Serra M, Gilabert R, Casals E & Deulofeu R (2004) A walnut diet improves endothelial function in hypercholesterolemic subjects: a randomized crossover trial. Circulation 109, 1609–1614.

6 – http://www.allbusiness.com/manufacturing/food-manufacturing/357806-1.html

7 – se källa 4.

8 – http://www.annecollins.com/dietary-fat/omega-3-efa-6-chart.htm

9 – http://www.drweil.com/drw/u/QAA400149/balancing-omega-3-and-omega-6.html

10 – http://jn.nutrition.org/cgi/content/full/136/1/159