Det viktigaste i Islam är tron på Gud. Det finns bara En Gud, och det finns ingenting som liknar Honom. Detta kallas Tawhid. Tawhid betyder helt enkelt EN. Muslimer tror att Allah(SWT), som betyder den Ende Guden är EN på alla sätt, och det finns ingenting som liknar honom.
Surah Ikhlas som man läser i bönen som översatt till svenska betyder:
”I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn
SÄG: ”Han är Gud – En,
Gud, den Evige, den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror.
Han har inte avlat och inte blivit avlad,
och ingen finns som kan liknas vid Honom.” (Surah Al-Ikhlas, 112)
Man kan dela upp Tawhid i två delar:
1. Tron på att Allah finns
2. Tron på Allahs enhet (att Han är en)
1. Tron på att Allah(SWT) finns:
Tron på Allah(SWT) är naturlig. En muslim tror att Allah(SWT) har skapat allting. Han har skapat himlen, jorden, stjärnorna, träden etc.
Vilka bevis finns då att Allah(SWT) finns?
Bevisen är många, t.ex hur hela universum kommit till. Hur himlen och planeterna inte ramlar ner (från sin plats) och hur dem bara svävar i luften. Det är enklare att förstå det här genom olika historier, här är en:
Skaparen
Det var en gång en pojke som hette Said. Han älskade skolan och att studera. Han tyckte också om sporter och spel. Ibland gick han och hans pappa ut på promenader. En dag gick Said och hans pappa till parken.
Det var väldigt vackert där. Sjön var full med vackert vatten och i vattnet simmade och lekte ankor, svanar och andra sorters fåglar. Och solen sken bakom molnen.
Said tyckte det var jättevackert, men helt plötsligt tänkte han på en sak så han frågade sin pappa:
”Pappa! Vem har gjort alla dessa vackra saker?”
Pappa: ”Allah(SWT) har skapat dom.”
Said: ”Kan vi se Allah(SWT)?”
Pappa: ”Nej min son, vi kan inte se honom.”
Said: ”Hur vet vi då att Allah(SWT) finns och Han har skapat allt
detta?
Då pekade Saids pappa på ett hus som stod bakom träden och sa: ”Bara kolla på huset där borta. Vet du vem som har byggt den?” ”Säkert har murarna byggt den”, svarade Said. Då svarade hans pappa: ”Kära son! När vi ser ett hus eller en byggnad vet vi att stenmurarna har byggt den fastän vi inte kan se dem. Likadant om vi ser fotsteg i marken vet vi att någon har gått där, även om vi inte ser människan och när han gick där. Kolla nu på Universum. Det är väldigt stort men den är precis som huset. Den har också en skapare, en som har byggt den, fastän vi inte kan se Honom. Den byggaren, den skaparen är Allah(SWT). Denna världen och allt i den är ett bevis på det.” Said förstod sin pappa och tackade honom för att han förklarat det hela.
2. Tron på Allahs enhet (att Han är en)
Den andra delen i Tawhid är att Allah(SWT) är en. Han har ingen partner, fru, barn, släktingar och inga föräldrar. Det finns ingenting som liknar Honom. Han hör men har inga öron och ser men har inga ögon som människor och djur har.
Han har funnits i evigheten (hela tiden) och Han vet allt. Han har skapat både tid och kunskap men också djur, människor, ja hela universum. Han har skapat allt, utan några fel. Han säger bara ”Var!” och det är. Han har inga behov, som t.ex att sova och äta som människor. Han är inte någonting som man kan röra, t.ex en sten eller stol. Han kan se överallt och vet vad alla människor tänker och gör. Listan är lång.
Detta kan vara lite svårt. En vanlig fråga är: ”Hur kan Allah vara evig? Det måste ju finnas något som kom innan Honom! Vad kom innan Honom?”
Detta kan man svara på, på olika sätt. Om du räknar från 10 och neråt, alltså 10, 9, 8, 7 etc, så kommer du till sist till 0. Sen tar det stopp. Det finns ju inget innan 0. Så kan man säga att Allah är. Han fanns från början och Han är evig.
Mer om Tawhid
Gud är oändlig existens, skapare av världen och omfattande av alla fullkomligheter och det förekommer ingen brist eller defekt i Hans väsen; Hans existens är Hans gudomliga väsen liksom Hans attribut och namn – det är inte skiljt från Hans väsen på så sätt att det tillkommit eller kan fråntas eller kan öka eller minska utan den ÄR, det vill säga alltid funnits och alltid finns och är absolut. För att föra tanken närmare om hur Hans existens Är Hans väsen, tar vi ett exempel i mindre skala ur denna aspekt. Man kan tillföra vatten värme och man kan frånta värmen från det medan våthet är själva vattnet; det kan inte vara vatten om det inte är våt. På samma vis är Hans existens och gudom inte skiljbart från Hans enhetliga väsen utan like.
Människan kan genom bevisen och yttringarna av Guds existens i skapelsens värld härledas till Guds existens och bekanta sig med Guds attribut på samma sätt som man genom en text kan härledas till en skribent samtidigt som de använda begreppen och formuleringarna tillkännager skribentens kunnighet och skicklighet samt innebörden och framförandena anger dennes syften och vittnar om dennes själ och tro; på samma vis vittnar världen om Guds existens och Hans attribut.
Den första av Usol-e-din (trons grundsatser) är tawhid (trosbekännelsen) som ordagrant står för bekännelsen att ”det finns ingen Gud utom Allah (la ilaha ella Allah)”(1). Det innebär alltså tron att det endast finns EN Gud. Detta är grunden för alla gudasända religioner som även kallas i en gemensam benämning för monoteistiska religioner och som grundar sig på tron på en allsmäktig allvetande Gud.
”Säg: Han är Gud-En. Gud, den Evige, den av skapelsen oberoende, av vilken alla beror. Han har inte avlat och inte blivit avlad. Och ingen finns som kan liknas vid Honom.” (den heliga Koranen 112:1-4)
Frågan här är hur man kan härleda tawhid och Guds enhet genom skapelsen?
Att det finns endast en Gud kan man härleda genom flera bevisningar som i sin tur är väldigt nära sammanknutna till beläggen för Guds existens. De har delats in i främst tre huvudområden och Gud påpekar och påminner oss om alla tre även i Koranen.
1. Den inhemska instinktiva härledningen (borhan al-fitrah):
Inom varje människa finns en medfött inhemsk instinktiv del som kallas för ”fitrah” som vittnar om Guds existens och enhet. Den finns där trots att den i vardagen oftast är dold och inte märks men vid extrema situationer, som till exempel extrem rädsla och förskräckelse, träder den fram starkt på ett sätt som det inte går att ta miste på. Gud säger:
”GE DIG hän med hela din själ, [du som söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron, den tron som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan – ingenting kan rubbas i Gud skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet ingenting. [om detta]” (den heliga Koranen 30:30)
Om man exempelvis befinner sig på ett skepp mitt ute i vida havet, eller i moderna dagar, i ett flygplan mitt uppe i skyn och plötsligt hörs en explosion och planet börjar skaka och tappa höjd och är på väg att störta; just i det ögonblicket och i den extrema förskräckelsen och upplevelsen och tron att ens sista ögonblick i livet passerar och man går sin död till mötes – vad har man för känsla då? Vem söker man sig till? Vem vänder man sig till i sitt inre? och Vem ber man om räddning?
Utan tvekan är svaret och en och samma för alla; just då vänds alla blickar mot en och samma enhetliga Källa och Kraft. Det är instinkten inom oss som gör sig påmind och träder fram och visar oss den instinktiva tron inom oss på en Gud, en Frälsare när ingen annan finns att ta till. Den som är större och högre än alla svårigheter och råder utöver alla naturlagar och fenomen.
Tyvärr är det oftast så att efter att det extrema är över och man blivit räddad så går den instinktiva tron och känslan tillbaka till sitt vanliga tillstånd och med det även de flesta människor tillbaka till sitt gamla beteende. Gud säger:
”När det [skall företa en sjöresa och] går ombord, ber de om Guds [beskydd] med ren och uppriktig tro; men när Han har låtit dem [oskadda] stiga i land, sätter de gudar vid Hans sida.” (den heliga Koranen 29:65)
2. Enhetlighet och harmoniskt samspel i skapelsen (borhan al-nathm)
När man ser sig om i skapelsen kan man inte undkomma att se en harmoni och sammanlänkningen mellan dess olika fenomen och varelser, som vackra toner i en melodi eller ett klockverk, komplicerad i höjden av sin enkelhet, förfinad i allra minsta detalj och samspelt i sitt komplex, sammantvinad till att utgöra en enhet.
Utöver att detta vittnar om En Allvetande Allmakt så tyder det även på dess enhet. Enheten i skapelsen tyder och vittnar om enheten av Skaparen. Det råder en enhetlighet i skapelsen som går att finna i de största komplexen och i de allra minsta enheterna. Exempelvis lyder solsystemet och galaxerna under samma lagar och krafter som den lilla atomen gör. Samma krafter som finns mellan galaxerna återfinns i sammanhållningen inom den lilla atomen. Atomens beståndsdelar – protoner och neutronerna i kärnan samt de kretsande elektronerna – hålls samman av samma dragnings- eller attraktionskraft som håller planeterna i sin kretsbana runt solen och galaxerna i ständig rörelse.
Ett annat exempel är att alla grundämnen i grund och botten består av samma minsta beståndsdel; av en atom som i sin tur består av samma tidigare nämnda beståndsdelar och det är variationen i antalet eller bindningarna av dessa som ger alla dessa olika ämnen deras olika egenskaper som hårdhet och mjukhet, färg och smak. Ett av de vackraste och insiktsgivande exemplen är en genomskinlig kristall som för övrigt är världens hårdaste, vackraste och dyraste grundämne; diamanten som egentligen är inget annat än det svarta mjuka grundämnet kol som under högt tryck och värme omvandlats till den vackra hårda genomskinliga diamanten.
På samma vis består alla levande varelser, djur och växter, av samma grunddesign och byggnad, nämligen celler med en rad gemensamma delar och huvudsakligen liknande funktion.
Vidare kan man ta var och en av ljud och ljus som exempel; även här bygger de olika variationer för varje på en egen gemensam grund. När det gäller ljud till exempel så har det visat sig att alla dessa höga och låga, vackra och öronbedövande ljuden bygger på samma grund och skillnaden ligger bl.a. i frekvensskillnaden. Likaså ljus och de olika färger vi ser – i grund och botten samma enhetliga grund.
Denna enhetlighet som återfinns i varje hörn och vinkel i skapelsen tyder på Skaparens enhet. Gud uppmanar oss att se oss om i och undersöka världen, använda intellektet och förnuftet och dra vår egen slutsats baserad på detta, Han säger:
”[Det är ] Han som har skapat sju himlar som välver sig över varandra. Du kan inte upptäcka någon brist eller ofullkomlighet i den Nådrikes skapelse; men lyft på nytt din blick mot [himlen] ser du någon spricka?
Lyft blicken ännu en gång och ännu en gång och den skall vända tillbaka till dig med oförrättat ärende, utmatad [av att spana efter fel].”(den heliga Koranen 67:3-4)
3. Vägledningens härledning (borhan al-hedaya)
”Men om det i himlen eller på jorden hade funnits gudar vid sidan av Gud skulle världsalltets ordning ha brutit samman” (den heliga Koranen 21:22)
Detta är ännu en härledning till Guds enhet. Skulle det ha funnits andra gudar eller skapare skulle de ha tillkännagivit sig. Det skulle ha framkommit på något sätt genom skapelsen eller budskapen. Hur man än ser på saken kan inte hjärnan godta att det finns fler än en Skapare som är Allmäktig, Allvetande, Oändlig… för att skulle det finnas fler så skulle det uppstå oordning och båda skulle vara ändliga; det vill säga den enas väsen måste sluta någonstans för att den andras ska börja eller ta vid och om det skulle vara fallet skulle de bindas till att ta plats för att där den ena finns så finns inte den andra o.s.v. som vi kommer att går närmare in på i kategorin om Guds existens.
Fotnot:
1. Allah är det Gud kallar sig själv i Koranen – det är ett namn och samtidigt den arabiska benämningen, så när man säger ”det finns ingen Gud utom Allah” menar man inte att Allah är en annan Gud än vad man inom andra språk eller religioner kallar för Gud. Det vore alltså rättare att säga: ”det finns ingen gudom utom Gud” men eftersom det första uttrycket och översättningen är den vanligast förekommande så väljer vi att hålla oss till samma och använda den i alla fall.