Judarna och Isra’ilyiat

Judar var bland de farligaste grupperna som levde under Imamernas(A) tid i den dåvarande islamiska världen och som hade ett uppseendeväckande inflytande på den islamiska kulturen. Vissa rabbiner som hade konverterat till Islam och andra som fortfarande höll kvar vid sin judiska tro spred sig i den islamiska nationen och de blev ideologiska referenser för vissa ignoranta muslimer. Judarnas påverkan på den islamiska kulturen manifesterade sig själv i form av fabrikerade återberättelser kända som “Isra’ilyiat”. De flesta av dessa fabrikerade återberättelser handlade om de tidigare Profeternas karaktärsdrag och liv. En av de islamiska rättslärda som använde sig av dessa fabrikerade återberättelser i sina skrivningar var “Tabari”, den välkända tolkaren. De flesta av återberättelserna som han använde för att tolka den heliga Koranen är tagna från judiska källor, antingen direkt eller indirekt[1].

Judarnas ideologiska rörelse – inom den islamiska nationen och specifikt bland deras rättslärda – var inte begränsad till tolkningen av den heliga Koranen, snarare så hade den en fruktansvärd påverkan på islamisk rättskipning och tro. Denna fakta är så tydlig i historien att det absolut inte finns någon tvivlan om det[2].

Att konfrontera judarna och deras giftiga inflytande på den islamiska kulturen hade hög prioritet på Imamernas(A) dagordning. Förnekandet av de återberättelser som judarna fabrikerade om de tidigare Profeterna som förvrängde de gudomliga budbärarnas karaktär kan tydligt observeras genom Imamernas(A) handlingar. De ansträngde sig för att bryta denna oönskade kulturella påverkan som judarna hade på den islamiska kulturen och som var på väg att avleda den originella, rena islamiska kulturen genom att göra utlåtande så som “härma inte judarna” [3].

Återberättarna bland de andra muslimska grupperna välkomnade dessa fabrikerade återberättelser, skriv in de i sina böcker och förorenade deras kultur med dem. Men genom Ahl al-Baits(A) läror var deras följeslagare försiktiga gentemot dessa avvikande ideér och var säkra från deras fruktansvärda påverkan.

Bland de felfria Imamerna(A) spelade Imam Baqir(A) en viktig roll i opponeringen av Israe’ilyiat och deras fabrikerade återberättelser.

Till exempel försökte judarna som levde under Imam Baqirs(A) tid  – inkluderat de som tydligen hade konverterat till Islam men även de som fortfarande bekände sig till den judiska tron – att övertyga muslimerna om att det heliga huset – som var judarnas heliga plats – var överlägset Ka’ba. De fabrikerade därför återberättelser i detta avseende och spredd de brett bland den islamiska nationen.

Zurarah återberättar följande: “Jag satt med Imam Baqir(A) medan han var vänd mot Ka’ba,  så sade han: “Att titta på Ka’ba är en dyrkan.”  Vid det ögonblicket kom en man från stammen “Bajilah” och som var känd som “Aa’sim Ibn Umar” till Imamen(A) och sade: “Ka’ab al-Ahbar[4] säger: “Ka’ba går ner i tillbedjan gentemot det heliga huset varje morgon.”

Imam Baqir(A) frågade mannen: “Vad tycker du om detta uttalande från Ka’ab al-Ahbar?” Mannen svarade: “Han har rätt.” Imam Baqir(A) svarade: “Ni ljuger bägge två.” Samtidigt som han var extremt arg, fortsatte han med att säga: “Allah(Swt) har inte skapat en plats på jorden som är mer älskad än Ka’ba”[5].

Imamernas(A) outtröttliga strävan  och speciellt Imam Baqir(A) resulterade i att Profeten Mohammads(S) arv lämnades över till Shia endast genom Ahl al-Bait(A) utan någon påverkan från judarna. När Imam Baqir(A) blev tillfrågad om källan för de hadither som han återberättade från Allahs Sändebud(S) utan att nämna kedjan av återberättare så svarade han: ”Närhelst jag återberättar en hadith utan att nämna kedjan av återberättare så är min referens min fader Imam Sajjad(A), från hans fader Imam Hossein(A), från hans fader Ali Ibn Abi Talib(A), från Allahs Sändebud(S), från Gabriel(A), från Allah(Swt)”[6].

Detta stora arv är vad som räddade Shia från förändringarna och fabrikationerna som var vida spritt bland de andra islamiska grupperna på grund av påverkan från judarna samt att de övergav nerskrivandet av hadither under kalifernas tid.


(Ovan är ett urval taget från ”The intellectial and political life of the Imams of the Shiites” av Hujjat al-Islam Rasool Ja’farian)

[1]. Exempel på Isra’ilyiat återberättelser i Tabaris tafsir (tolkning) som förnekar Profeternas ofelbarhet kan hittas i förklaringen till följande verser: kapitel 33, vers 37 (Tafsir Tabari, vol 22, s. 10-11);     Kapitel 38, verserna 21-25 (Tafsir Tabari, vol 23, s. 93-96 och 174-179); Kapitel 12, vers 24 (Tafsir Tabari, vol 12, s. 108-110 och 239-250).

[2]. Buhooth Ma’a Ahl Sunnah wa al-Salafyiah, av Sayyid Mahdi Rouhani, s50-51.

[3]. Al-Kafi , vol. 6, s. 531

[4]. Abu Ishaq, Ka’ab Ibn Mata’ al-Himyari, var känd so “Ka’ab al-Ahbar”, han var en jude som konverterade till Islam under den andra kalifens styre och han har återberättat många hadither, majoriteten av dem tillhör Isra’ilyiat.

‪[5]. Al-Kafi, vol. 4, s. 240

[6]. Ilaam al-Wara, s. 270

You might also like

Kontakta oss


Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss

  • info@dvv.se

© 2017 Islamportalen