Att praktisera lydnad

TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud.” (Den heliga Koranen 2:183)

Det finns verser i tora och bibeln om fastan[1]. Det finns nutida judar och kristna som fastar vissa dagar i olika variationer under året. De avstår antingen från kött eller så från att äta överhuvudtaget[2]. Den heliga Koranen berättar historien om Zakarias(A)[3] fasta och Marias(A)[4] fasta.

Om vi bläddrar i historieböckerna så finner vi att fastan fanns bland hedningarna också. Till exempel existerade fastan bland de gamla egypterna, grekerna och romarna och även hos de gudlösa hinduerna. Varje grupp i enlighet med deras traditioner.

Hedningarna fastade för att uppnå deras gudars belåtenhet; när de begick ett brott så brukade de fasta så att deras gudars ilska minskade, eller så gjorde de det för att få sin önskan beviljad. Den här formen av fasta kan anses vara en form av kompensation eller transaktions utbyte; den fastande personen bidrar för gudomens belåtenhet och behov för att det samtidigt ska leda till hans belåtenhet och att hans behov uppfylls.

Islam har dock en annan logik för fastan. Fastan inom islam är inte någon form av transaktion eller kompensation. För Skaparens läge är bortom att behov eller lättpåverkan; den Allsmäktige är fri från varje fel och brister. Därför är resultatet av en skapelses lydnad för den själv precis som synderna påverkar syndaren själv och detta är vad den Heliga Koranen poängterar:

[Och Vi sade:] ”Om ni gör gott, gör ni det [till nytta] för er själva; men om ni gör ont, vållar ni er själva [skada].”(Den heliga Koranen 17:7)

När det gäller fastan så pekar den heliga Koranen på det faktum att resultatet från fastan är fromhet och bekräftar att effekten från lydnaden återfaller den som utför lydnaden[5].

Få kan tvivla på resultatet av fromhet. Varje människa vet med samvetet att om hon vill röra sig framåt på stigen mot perfektion så är det första hon måste göra är att kontrollera sig själv mot släpphänthet, avstå från sina begär och förstå att det värdsliga livet inte är målet samt att avstå från varje sak som hindrar hennes närmande till Gud. Denna fromhet kan endast uppnås genom att fasta och avstå från sina begär.

En av de mest välkända metoderna för andlig kost som är tillgängligt för människor i alla tider är att dra sig bort från begär som drabbar alla, med andra ord begäret för att äta, dricka såväl som det sexuella begäret.

Om människan avstår från dessa under en tid så kommer deras motstånd mot synderna att gradvis förstärkas och de kommer att kunna bemästra och kontrollera sin vilja. De kommer inte falla som offer för varje synd och de kommer inte att förlora sin uthållighet i deras färd att uppnå Guds belåtenhet. För det är uppenbart att den personen som lyder kallelsen till att avstå från att äta, dricka och sexuellt umgänge kommer vara bättre lämpad för att lyda Gud i att avstå från synder.

(Ovan är ett urval taget från al-Mizan[6], av den numera bortlidne Allamah Tabatabai)

 

Fotnoter:
[1]. ”Fasta återfinns bland varje stam och nation under tider av svårigheter eller sorg under historiens gång.” (The dictionary of the holy Book, s. 427)

Den tillgängliga Tora och Bibeln bekräftar det faktum att fasta har praktiserats bland judar och kristna såväl som andra människor när de mött sorg.

Det står också i Tora att Profeten Moses(A) fastade i 40 dagar. (Femte moseboken, kapitel 9, nr 9)

Judarna fastade när de ångrade sig och ville göra bot. ”När judarna hade tid för att visa sin ödmjukhet för Gud så brukade de fasta för att erkänna sina synder och på det sättet uppnå Hans belåtenhet.” Den nämner ”Den stora fastan för gottgörelse” och andra tillfälliga fastan. (Dictionary of the Holy Book, s. 428)

Bibeln nämner också att Profeten Jesus(A) fastade i 40 dagar. (Matteus, kapitel 4, vers 1) Även i Lukas nämns det att apostlarna fastade. (Bibeln, Lukas, kapitel 4, vers 33-35). Apostlarnas och de tidigare troendes liv var full av fastan och avhållsamhet. (Dictionary of the Holy Book, s. 428)

[2]. Fastan bland judar: Judarna har två former av fastan, den ena är rekommenderad och den andra är obligatorisk. Den obligatoriska fastan inkluderar ”Den stora gottgörelse fasten”, Gdrya fastan, den nionde dagen Ab och så vidare. Varje fasta i enlighet med händelser som ägt rum i judarnas historia. Den frivilliga fastan inkluderar: ”maken och makans fasta under den första dagen i deras gemensamma liv, att fasta på måndagar och torsdagar, att fasta under årsminnet av ens föräldrar eller religiösa figurers bortgång, eller att fasta under naturkatastrofer som vanligtvis genomförs gemensamt. (Acquaintance to the Jewish, s. 72)

Fastan bland kristna: de viktigaste fastedagarna för kristna där alla är frivilliga inkluderar: onsdagsfastan (dagen då konspirationen planerades mot Profeten Jesus(A)), fredagsfastan (dagen då Profeten Jesus(A) korsfästes enligt deras tro), födelsedagsfastan som är 43 dagarna innan Profeten Jesus(A) föddes.

I det nya testamentet finns det ingen indikation för fastans tider och det har inte gjorts obligatoriskt. Men uppenbarligen har fasta varit en vanlig företeelse bland Profeten Jesus(A) studenter. (Till exempel Matteus 18/21)

[3] Den heliga Koranen (3:41)
[4]. Den heliga Koranen (19:26)
[5]. Den heliga Koranen (2:183)
[6]. Tolkningen av den heliga Koranen (2:183)

You might also like

Kontakta oss


Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss

  • info@dvv.se

© 2017 Islamportalen