Vad är tidsbestämt äktenskap? – Del 2

B- Defekter och faror som har nämnts i samband med tidsbestämda äktenskap är följande:
1- Äktenskapet ska vila på en stabil grund. Ett par skall anse sig själva sammanbundna till varandra för evigt, när de först sammanfogas av äktenskapsavtalet och tanken om separation skall inte finnas i deras huvuden. Så ett tidsbegränsat äktenskap kan inte vara ett stabilt avtal för paret.

Att grunden ska vara stabil är helt riktigt, men denna invändning uppstår när vi ersätter permanenta äktenskap med temporära äktenskap och önskar att annullera permanenta äktenskap.

När båda parterna har ekonomisk möjlighet för ett evigt äktenskap, och en fullständig och tillfredsställande information om varandra, och helt och hållet litar på varandra, så kan de utan tvivel mycket väl sammanbinda sig själva i äktenskapsavtalet för evigt.

Det tidsbestämda äktenskapet har varit tillåtet i den islamiska lagen, “shari’ah”, enbart därför att permanenta äktenskap, i sig själv, inte klarade av de mänskliga behoven under alla förhållanden och omständigheter. Att helt vara beroende av det permanenta äktenskapet skulle oundvikligen skapa en situation där människor antingen var hänvisade till temporär asketism eller blev lämnade att drunkna i djupet av sexuell kommunism. Det är helt klart att vilken ung man och kvinna som helst som har funnit alla de önskvärda nödvändigheterna för ett permanent äktenskap inte skulle bli så entusiastiska för en temporär allians.

2- Irans kvinnor och flickor, som anslutit sig till den shi’itiska tron, har inte välkomnat tidsbegränsade äktenskap, och anser det vara en förolämpning mot dem. Således har den allmänna opinionen av “shi’itiska” anslagit det.

Vårt svar är först och främst att missnöjet med tidsbestämda äktenskap orsakas av att det missbrukas av sensuella personer. Lagen skulle förutsett sådan personer, och vi skall inom kort diskutera denna punkt om missbruk. För det andra, önskan att tidsbestämda äktenskap skulle vara lika välkommet som eviga äktenskap är malplacerad och fel, därför att tanken bakom tidsbestämda äktenskap är baserad på otillgängliga ekonomiska resurser, och oförmåga hos båda parterna, eller hos en utav dem, att ingå permanent äktenskap.

3- Temporära äktenskap är skadlig för en kvinnas ställning och ära därför att det så att säga är som att hyra en mänsklig varelse. Det är en religiös licens för den mänskliga naturens sak. Det är emot kvinnans heder att ge sig själv till en man i retur för den ersättning hon får från honom.

Detta är den mest häpnadsväckande invändningen av dem alla. Vad har det att göra med uthyrning och avgifter? Är tidsbegränsningen i detta äktenskap anledningen till att det blir uteslutet från definitionen av äktenskap och skapar sig själv en form där “uthyrning” och “avgifter” är lämpliga termer? Och är det endast därför att det är påbjudet att hemgiften måste vara bestämd och definitiv, som hemgiften beskrivs som en hyresavgift? Vi frågar om huruvida, det inte fanns någon hemgift och mannen inte gav kvinnan något, skulle hon då återfå sin mänskliga heder? Vi skal1 diskutera ämnet om hem gift separat.

Islamiska jurister har gjort det helt klart att temporära och permanenta äktenskap inte skiljer sig från varandra på något sätt. Vart och ett utav dem är ett äktenskap, och vart och ett utav dem sker med en detaljerad redogörelse och en särskild formulering. Om det tidsbestämda äktenskapet sker med en detaljerad redogörelse med termer som särskilt berör ersättning eller avgift, så är äktenskapet ogiltigt.

En annan fråga är följande: Från vilket datum har hyran av människor blivit avskaffat? Alla skräddare, barberare, läkare, hantverkare, alla statstjänsteman, från statsministern till den lägste arbetaren i en fabrik, är alla hyrda män.

Den kvinna som har ingått i en allians i form av ett tidsbestämt äktenskap med en speciell man, av egen fri vilja och av eget val, är inte en hyrd person och hon har inte uppträtt ärestridigt och emot statusen hos en mänsklig varelse. För att se en hyrd kvinna kan man resa till Europa och Amerika och titta in hos fi1mbolagen så att man kanske kan förstå vad en hyrd kvinna är. Se hur dessa bolag sätter ut kvinnors agerande till salu, deras poseringar, uppträdande och sexuella charm. Biljetten som du köper till biografer och teatrar är, faktiskt, en betalning för hyresvärdet av den hyrda kvinnan. Där kan man se till vilken nytta den olyckliga kvinnan av ekonomiska skäl presenterar sin kropp. Med hjälp av “ärade” erfarna specialister har hon under en lång tid lärt sig hemligheterna med sexuell attraktion. Hon skänker sin kropp, själ och personlighet till välgörenhet för finansiella organisationer för att öka försäljningen för dessa organisation.

Besök klubbarna och hotellen och se vad hederliga kvinnor uppnått. För en futtig summa till lön lägger hon all sin heder och prestige i händerna på gästerna, så att hon kan bidraga till att fylla de redan överfulla fickorna på vissa rika män.

Kvinnor till uthyrning är de modeller som är löntagare och hyrda arbetare för de stora modevaruhusen och som har givit upp sin heder och prestige för att tillfredsställa sin arbetsgivares snikenhet och begär.

Kvinnor till uthyrning är de kvinnor som uppträder på TV skärmar med alla sorters försköningsmedel, som för det mesta är onaturligt, för att attrahera köpare till något kommersiellt företag och för att popularisera någon kommersiell handelsvara. Men i grunden är det lönen som hon är ute efter.

Vem begriper inte att i de västerländska länderna idag är det, det behagfulla hos en kvinna, hennes sexuella attraktion, hennes röst, konsten och originaliteten hos en kvinna, hennes själ och kropp och slutligen, hela personlighet som är i händerna på amerikanska och europeiska kapitalister redo att lyda minsta vink. Det är så sorgligt att hur de blida och hedersvärda kvinnorna i Iran dras ner till en sådan slavisk position. Jag är har svårt att förstå varför en kvinna som ingår temporärt anses vara som en hyrd kvinna, men en kvinna som vid en bröllopsfest eller på en klubb, inför tusentals mäns begärliga blickar, förstör sitt struphuvud för att tillfredsställa deras sexuella lust, och snurrar runt i tusen och en varianter av kullerbyttor för att hon kan få de utlovade pengarna inte räknas som en hyrd kvinna.

Är det Islam som hindrat män från att exploatera kvinnor så här, och som förbjudit kvinnan sådan slaviskhet och underkastelse för att tjäna sitt uppehälle på detta sätt, som har förnedrat kvinnorna, eller är det Europa som har gjort det under den senaste delen av nittonhundratalet?

Om kvinnan förstår detta till fullo och blir upplyst och märker fällorna som nittonhundratalets man har satt ut och dolt för henne på hennes stig kommer hon att resa sig i uppror mot bedrägeriet. Det blir tidpunkten då hon finner att hennes enda beskyddare i all sin ärlighet är Koranen. Naturligtvis, är den dagen inte långt borta.

Tidskriften Zan-e ruz publicerade en rapport om en kvinna vid namn Marziyyah och en man vid namn Reza, under rubriken “En hyrd kvinna”, och redovisar den olyckliga kvinnans otur.

Enligt uppgift från Reza, börjar historien med att kvinnan annalkas mannen med ett giftermålsanbud. Det betyder att systemet med de fyrtio förslagen för första gången används, att en kvinna går fram med en förfrågan om äktenskap. Det bevisas tydligt att en historia som börjar med att en kvinna friar, inte kunde sluta något bättre än den gjorde.

Å andra sidan, enligt uppgift från Marziyyah, så låtsades mannen, sensuell och grym som han var, att han skulle ta henne som sin permanent vigda hustru, och att han skulle ta hand om henne och hennes barn. Hon blev dock lurad med ursäkten om att mannen hade ingått ett tidsbestämt äktenskap med henne, och efter att ha tillfredsställt sin passion så övergav han henne utan hennes tillåtelse och godkännande.

Om dessa uppgifter är sanna, så är äktenskapet ogiltigt. Mannen var grym och kvinnan omedveten om de religiösa och skrivna lagarna. De kränkte lagen och bör bli straffade.

Innan personer som Reza blir straffade, så skall de bli instruerade och Marziyyah skall bli varnad.

Hur kan lagen, som det är, angripas för en förseelse där grundorsaken är mäns grymhet och kvinnans hänsynslöshet och glömska. Tidskriften Zan-e ruz stöder fallet med Reza, och angriper därmed lagen. Om det inte fanns någon lag om tidsbestämda äktenskap, skulle den grymme man, Reza, och den försummande och hänsynslösa kvinnan, Marziyyah, ha levt bekvämt och fridfullt?

Varför undandra sig ansvaret med att instruera och varna män och kvinnor, och varför skall man hålla mäns och kvinnors rättigheter och plikter hemliga för dem? Varför skall man utnyttja en stackars kvinnas okunnighet och misstolka lagen, som är hennes enda beskyddare och vakt, såsom hennes fiende, och önska att hon skulle förstöra sin enda tillflykt med sina egna händer?

4- Tidsbestämda äktenskap är en sorts licens för polygami, och månggifte är i lag förbjudet. Så tidsbestämda äktenskap är också i lag förbjudna.

Rörande frågan om kategori av personer för vilka tidsbestämda äktenskap tillåts av “Shari’ah”, och frågan om polygami, så skall vi diskutera dessa fullständigt i ett senare skede.

5- Tidsbestämda äktenskap, är på grund av dess obeständighet, ett olämpligt arrangemang för barn födda i denna allians. Det oundvikliga resultatet av tidsbestämda äktenskap är att barn som föds, blir utan beskyddare, och kommer att förbli berövad av vänligt faderligt och kärleksfullt moderligt beskydd, och förbli berövade av ett hem.

I permanenta äktenskap tillåts ingendera part, utan medgivande av den andra, att undvika ansvaret för ett barns födelse, under det att i det tidsbestämda äktenskapet är båda parterna fria. I tidsbestämda äktenskap kan inte kvinnan neka till sexuellt umgänge med mannen, men hon kan välja att, utan att orsaka avbrott under samlaget, vilket är skadligt för mannen, undvika graviditet. Problemen med födelsekontroll är redan lösta.

Om, å andra sidan, paret i temporära äktenskap, önskar att få barn, och accepterar ansvaret för uppfostran och tillsyn av barnet, så kan de ha barn. När det gäller den naturliga tillgivenheten så är det ingen skillnad mellan barnen från en hustru i ett permanent äktenskap och från en hustru i ett temporärt äktenskap. Antag att fadern eller modern vägrar att utföra hans eller hennes plikter, då ska lagen deklarera att det är deras skyldighet och kommer att tvinga dem, precis som vid skilsmässa, så ska lagen handla och skall vakta över barnens rättigheter. Om de inte önskar att få barn, och deras enda mål är att tillfredsställa sin sexuella instinkt bör de iakttaga metoder för att undvika att få barn.

Så vitt vi vet, förbjuder den katolska kyrkan födelsekontroll, men enligt Islam så är det tillåtet, om mannen och hustrun förebygger ett barns födelse vid tidpunkten för befruktningen. Har graviditeten redan påbörjats, så tillåter inte Islam att i något fall göra abort. När “shi’itiska” jurister säger att målet med ett permanent äktenskap är att få barn, och målet för de temporära äktenskapen är tillfredsställelse av de sexuella instinkterna, så menar de samma sak.

Kritik
Författaren av de fyrtio förslagen har bidragit med en artikel som kritiserar tidsbestämda äktenskap.

Först säger han att “Ämnet om temporära äktenskap är så motbjudande att till och med författarna av äktenskapslagen i den civila lagstiftningen inte klarade av att kommentera och ge detaljer om denna lag, som om de avskydde sitt eget arbete, och endast som ett tillmötesgående utåt sett, enligt artiklarna 1075, 1076, och 1077, satte de ihop några ord och fraser och sedan gick vidare. /…/ Kompositörerna av lagen angående temporära äktenskap ogillade sitt arbete så mycket, att de inte ens definierade det ovannämnda äktenskapet formellt, och inte förklarade dess termer och villkor…”

Efteråt så gjorde den lärde författaren ändringar av denna defekt i civillagen, och säger: “Det ovanstående nämnda äktenskap betyder att en ogift kvinna, i proportion till en särskilt fastställt avgift och ersättning, för en begränsad och specificerad tid, må vara några timmar eller några minuter, ger sig själv till en man för att tillfredsställa hans passion, och tillfredsställa hans lust, och utförandet av sexuella akter.”

Han säger också: “För förslaget och accepterande av sagda äktenskap, citeras speciella ord från shi’itiska böcker om rättsvetenskap på arabiska, till vilka civillagen inte hänvisar, och inte heller bryr sig om att nämna. Som om det i lagstiftarens ögon, kan bli förverkligat med att använda vilka ord som helst, arabiska eller inte, bara de betecknar sagda anledning.”

Enligt den lärde författaren:

A- Civillagen definierar inte och förklarar inte dess termer.

B- Det väsentliga med temporära äktenskap är att en kvinna, i utbyte mot en bestämd ersättning, ger sig själv till en man.

C- Enligt civillagens synpunkt, är vilket ord som helst som uttrycker känslan av att en kvinna är hyrd, tillräckligt för att innebära ett förslag och accepterande av ett temporärt äktenskap.

Jag inbjöd den lärde författaren att studera civillagen en gång till, och att studera den ordentligt, och likaså bad jag läsarna av tidskriften Zan-e ruz att på något sätt få tag på ett exemplar av civillagen och ordentligt studera följande delar.

I civillagen sjätte kapitlet i volymen om äktenskap som handlar om tidsbestämda äktenskap, beskrivs detta i inte mer än tre enkla meningar:

Den första är att temporära äktenskap är för en bestämd tid, eftersom det skall avslutas efter en specificerad tidsperiod.

Den andra är att tiden för det temporära äktenskapet ska vara specifikt uttalat av båda parter.

Det tredje är att lagen angående hemgift och arvsrätt är detsamma som nämndes i kapitlet om hemgift och arvsrätt.

Den respekterade författaren av de fyrtio förslagen har fått det intrycket att vad som än nämnts i de fem kapitlen i volymen om äktenskap är allt tillskrivet det permanenta äktenskapet, och att bara dessa tre stycken meningar behandlar tidsbestämda äktenskap. Han är omedveten om det faktum att alla sektioner i de fem kapitlen, utom där det är annat specificerat, såsom i sektion 1069, eller i sektionen om skilsmässa är allt gemensamt för permanenta och temporära äktenskap. Till exempel, sektion 1062, vilken nämner att “äktenskapet träder i kraft med ett erbjudande och ett accepterande med ord som otvetydigt betecknar av sikten med äktenskap”, är inte bara menat för permanenta äktenskap. Det gäller för båda typerna av äktenskap. Villkoren som civillagen har lagt fram angående den person som avslutar äktenskapet, eller äktenskapets avslutande, eller mannen och hustrun, gäller alla för de båda typerna av äktenskap. Civillagen definierade inte temporära äktenskap därför att det inte fanns något behov av att definiera det, precis som att den inte definierade permanenta äktenskap eftersom det ansågs det alltför välkänt för att behöva en definition. Civillagen har begrundat varje ord som klart betecknar äktenskap, eller ikraftträdande av äktenskap tillräckligt för att slutsatsen är äktenskap, oavsett om det är ett evigt eller tidsbestämt äktenskap. Om, å andra sidan, något ord uttrycker en betydelse som strider mot betydelsen äktenskap, såsom “ersättning”, “tillfredsställelse”, “hyra” och “uthyrning”, gäller det inte för en ordentlig slutsats av ett äktenskap, varken permanent eller temporärt.

Med styrkan av vad jag har skrivit så sätter jag mitt ord som säkerhet på att om ett antal av de lärda domare och de som till fullo förstår lagen, som och återfinns i stort antal på justitiedepartementet, beslutar att ovanstående invändning emot civillagen, som har diskuterats här ovan, är berättigad skall jag avstå från att kritisera någon som helst av artiklarna i tidskriften Zan-e ruz.

You might also like

Kontakta oss


Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss

  • info@dvv.se

© 2017 Islamportalen