Jabr & ekhtiyar (tvång eller fri vilja)

Jabr & Ekhtiyar (tvång eller fri vilja – människan) i samband med Qatha’ & Qadar (påbud & bestämmelse – Gud)
Å ena sidan finns Guds qatha’ & qadar som påvisar Guds vilja och bestämmelse. Å andra sidan finns jabr & ekhtiyar som står för två motpoler gällande människans möjlighet att välja och påverka sitt eget livsöde. Vid första anblick är det vanligt att man ställer sig frågan om hur dessa förhåller sig till varandra och om de inte på något sätt utgör en slags motsättning?

Jabr eller ekhtiyar – människan fri att välja eller påtvingad?
Med jabr (tvång) menas att människan inte har någon fri vilja och därmed är bunden att följa ett givet öde som finns i Guds allvetande eviga vetande. Detta är naturligtvis inte godtagbart rent logiskt eftersom om fallet vore som sådan att människan var tvingad till allt så skulle inte thwab & ’eqab (belöning och straff) ha någon innebörd på så vis att människans oförmåga att påverka och tvånget att endast följa ett bestämt mönster skulle lyfta ansvaret från hennes axlar och detta i sin tur skulle göra domedagen och belönande med ett evigt paradis och bestraffande med ett evigt helvete orättvist helt enkelt eftersom varken den rättfärdige eller den syndige har haft någon möjlighet att påverka sitt öde utan ”fötts” till rättfärdig respektive syndig. Detta rent logiskt och med aql (hjärnan – förnuft, intellekt och logik) säger sig självt vara omöjligt eftersom det skulle innebära orättvisa som innebär förtryck och som inte är gällande i Guds fullkomlighet. Alltså måste människan ha ekhtiyar (fri vilja) och friheten att välja för att dom, belöning och straff ska ha någon mening och rättvisan vara rådande.

Gud säger:

”Vi har visat henne (hennes) väg, (och det är sedan hennes sak) att antingen visa tacksamhet (och följa vägledningen) eller att visa otacksamhet och så förneka (Oss)” (den heliga Koranen, 76:3)

”Säg: ”Sanningen från er Herre (framstår nu klar och tydlig); låt därför den tro som vill tro, och låt den förneka tron som vill förneka den” (den heliga Koranen, 18:29)

Verserna talar för sig! I följande vers påvisas både människans fria vilja gällande sitt vägval i den beskyllningsdialog som förs mellan Shaytan (djävulen) och de människor som följt hans väg där Shaytan klart och tydligt avsäger sig ansvaret och påpekar människornas egen vilja och val i frågan samtidigt som det i början av versen refereras till qatha’ (påbud) som benämnts i denna översättning som ”Guds dom” och det påvisas att den är bestämd och när den fallit så är det obestridligt.

Och när Guds dom har fallit skall Djävulen säga:

”Gud gav er ett löfte och löftet var sant. Jag har också gett er löften, men jag har svikit dem. Jag hade ingen myndighet över er, men jag kunde kalla på er och (när jag kallade på er) besvarade ni min kallelse. Klandra då inte mig: klandra er själva. Jag kan inte hjälpa er och ni kan inte hjälpa mig. Jag tar avstånd från det (ni förr gjorde, då) ni gav mig en plats vid Guds sida.” Ja, de som begår (sådan svår) orätt har ett plågsamt straff att vänta. (Den heliga Koranen, 14:22)

 

Ekhtiyar eller qatha’ & qadar – människans fria vilja eller Guds påbud och bestämmelser?
Då kommer man automatiskt in på nästa fråga om hur människans fria vilja sammanfaller med Guds eviga kunskap om tidigare händelser och händelser att komma eller med andra ord Guds allvetande och allomfattande beständiga kunskap. Detta är inte riktigt samma sak som frågan om qatha’ & qadar men är den väldigt nära sammanknutet eftersom för att Guds vilja och bestämmelse ska vara rådande tros det oftast felaktigt, innebära ett slags motsättning i form av tvång och förutbestämdhet som gällande människan innebär en tvångsmässighet i hennes val och handlingar. Med andra ord och som frågan brukar vardagligt formuleras: hur kan människan vara fri i sina val samtidigt som Gud redan på förhand vet vad som kommer att ske och vad människan kommer att välja innan hon faktiskt har gjort det?

Det viktiga här är att först förklara vad qatha’ & qadar (Guds påbud och bestämmelse) innebär för att vidare kunna se hur människans ekhtiyar (fri vilja) förhåller sig till detta.

Först innebörden av qatha’; qatha’ innebär oundkomlig bestämmelse och påbud.

Qadar å andra sidan innebär angivna mått, begränsningar och fastslående av gränser, regler och resultat; med andra ord innebär det att Gud har angett och fastslagit gränser och mått för var sak och gett var sak sin existens med angivna beräknade gränser och verkningar.

För att tydliggöra kan man exempelvis ta gift återigen som exempel. Giftet har den gräns, mått och därmed egenskapen att vara skadlig och eventuellt dödlig för människan. Om nu en människa tar gift kommer giftet ha sin verkan oavsett om den som tagit giftet varit medveten om att det är dödligt gift eller trott den vara söt honungsdricka istället. Det ligger alltså i giftets existentiella mått, gräns och verkan att vara skadlig – detta är qadar (Guds bestämmelse).
När nu människan – medvetet eller omedvetet – tagit gift så kommer det naturliga, förutsatt att den förgiftade inte på något sätt tar en motgift eller liknande, vara att människan dör; här har qatha’ (Guds påbud) inträffat och infallit eller med andra ord detsamma som funnits i Guds eviga kunskap.
Det förekommer ingen motsägelse i detta då människans ekhtiyar (fria vilja) och hennes vägval – giftintagande – varit det som lett till qatha’ (påbud) – det som inträffat – genom att qadar (bestämmelse) följt sin naturliga gång – giftet gjort sin naturliga verkan.

I själva verket är människans fria vilja inte något som står vid sidan av och förhåller sig horisontellt till Guds påbud och bestämmelser; vilket i sådant fall skulle ha inneburit en motsättning mellan dessa då de vore som motpoler och då det ena varit rådande så skulle den andra ha varit utslagen; utan människans ekhtiyar (fria vilja) faller under qadar (Guds bestämmelse) och ingår som ett av påbuden.

Alltså har Gud bestämt att människans ska ha ekhtiyar (fri vilja) och göra sina egna vägval själv och dessa val faller under qadar (bestämmelse) och påverkas av övriga bestämmelser – exempelvis tidsaspekten som är en bestämmelse – och resultatet är qatha’(påbud). Med detta befinner sig människan alltid vid en vägkorsning och har framför sig fler möjliga stigar att välja mellan och vilket hon än väljer ingår i Guds kunskap. I en mindre skala skulle man kunna likna det vid att man lägger flera olika maträtter framför en gäst men som värd så vet man redan vilken maträtt gästen kommer att välja eftersom man känner och har kunskap om gästen som person; självklart är det mer av en sannolikhetstänkande för värden men Gud som är allvetande och skapare av människan och har evig kunskap som omfattar allt VET vad människan kommer att välja utan att hon för den skull skulle vara tvingad till något utan enligt Guds påbud och bestämmelser har människan fått en fri vilja och väljer det som Gud i sitt allvetande evigt vetat om. Personen som tagit giftet har alltså flera möjliga vägar att välja mellan framför sig; han kan välja att ta motgift och bli bra eller låta bli och det är hans eget val och vilket han än väljer sammanfaller under Guds bestämmelse och därmed påbud.

Gud säger:

”… och den som litar till Gud behöver inget annat (stöd). Gud når alltid Sitt syfte (och) Gud har fastställt ett mått för allt” (den heliga Koranen, 65:3) ”Han som äger herraväldet över himlarna och jorden, som ingen son har (avlat) och i vars herravälde ingen har haft del; Han som har skapat allt och gett det (skapade) dess rätta utformning” (den heliga Koranen, 25:2) ”Ingenting finns som inte (har sitt ursprung) i Våra förråd och ur dem skänker Vi bara enligt ett (i förhållande till behovet) bestämt mått ” (Den heliga Koranen, 15:21)

Ett väldigt, väldigt förenklat bild – ur en möjlig aspekt:
För att förtydliga ytterligare följer nedanstående figur som framställer det tidigare exemplet med giftet. Självklart finns det många fler aspekter och fenomen som kan spela in, t.ex. tid som är en bestämmelse i sig, som vi inte tagit hänsyn till i detta väldigt förenklade exempel.

• Människans fria vilja och valmöjligheter – som är en egen bestämmelse – baserad på kunskap, medvetenhet, erfarenhet…

• Giftets effekt som bestämmelse i världsordningen – gift dödar… Likaså motgiftets effekt som bestämmelse. Märk att intag av motgift eller inte är en val i sig och motgiftets verkan bestämmelsen som visserligen påverkas av tidsaspekten bl.a.

• Liv eller död – resultatet är även påbudet.

Därmed finns många saker som ingår i qatha’ & qadar (påbud och bestämmelse) som Gud har låtit i sig vara föränderliga för att vara ett medel och möjlighet för förändring. Med andra ord är själva förändringsmöjligheten en bestämmelse i sig. Ett exempel är dua (åkallan och tillbedjan) som är ett medel att ta till för att förändra och påverka. Det hör till bestämmelsen av dua att det kan ”öppna en stängd dörr” så att säga.

Kontakta oss


Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss

  • info@dvv.se

© 2017 Islamportalen