Den Gudomliga rättvisan kommer att uppenbaras efter döden. Rättvisa i vedergällning och i belöning, rättvisa vid klassificering av handlingar, och ställningen och rangen av människorna, demonstration av deras egenskaper och karaktärer och allt som kan härledas ur Koranen när det gäller livet efter detta – alla dessa ting visar att rättvisa har ett särskilt samband med livet efter detta.

Människans handlingar är en produkt av hans egen fria vilja, och han är ansvarig för dem och för sin ljusa eller mörka framtid. Genom Profeternas(A) predikor och hans egna intellektuella förmåga och intuition, förväntas han veta värdet av sina handlingar och deras positiva eller negativa effekter.
Som sådant, när en människa utför en handling medvetet och avsiktligt, anstränger sig för att föra sina inre förmågor i rätt eller fel riktning  eller utför något som gynnar eller skadar sig själv och samhället, kräver fullkomlig rättvisa att: han skall erhålla en exakt och proportionerlig ersättning för sina handlingar; han skall rankas exakt efter sina handlingar, så att han inte blir orättvist behandlad (se Surah al-Ahqaf, 46:19), han skall till fullo vedergällas för det han utfört (se Surah al-Imran, 3:25) och en fullständig redogörelse av alla hans handlingar och bedrifter kommer att upprätthållas så att till och med det som han har glömt inte skall förbises.

Koranen säger:

”den Dag då Gud skall uppväcka dem alla till nytt liv och låta dem veta vad deras handlingar [var värda]. Gud håller räkning på det som de själva har glömt. Gud är vittne till allt som sker.” [Surah al-Mudjadalah, 58:6]

Denna redogörelse inkluderar även den minsta lilla saken som utförs i någon form och under några omständigheter.

Angående Loqmans(A) uppmaningar till sin son, säger Koranen:

”Käre son! Förrätta bönen och anbefall det som är rätt och förbjud det som är orätt. Och bär med jämnmod det [onda] som drabbar dig! Och stå fast vid dina föresatser!” [Surah Loqman, 31:17]

Det finns ett sådant förhållande och en sådan harmoni mellan en handling och dess belöning att det kan sägas att själva handlingen kommer att visa sig själv i livet efter detta.

”Den Dag då människan skall ställas inför allt det goda som hon har gjort och allt det onda som hon har gjort kommer hon att önska att den [Dagen] hade varit oändligt avlägsen. Därför uppmanar Gud er att inte ta lätt på Hans varningar; Gud ömmar för Sina tjänare.” [Surah al-Imran, 3:30]

Var och en är ansvarig för sina egna handlingar, och ingen annan, har spelat någon som helst roll i deras utföranden. ”PÅ INGEN bärare av bördor skall läggas en annans börda…” [Surah al-Fatir, 35:18]

”DEN SOM handlar rättrådigt har själv gott av det, och den som gör orätt vållar sig själv skada; deras Herre vill inte Sina tjänare ont.” [Surah Fussilat, 41:46]

I denna ”domstol” har varken familjens status, samhällets inflytande, förmögenhet eller partitillhörighet något värde.

”den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn.” [Surah al-Shu'ara, 26:88]

”Varna dem att den Dag närmar sig då struparna skall snöras samman av ångest; [då] syndarna inte [skall kunna kalla till hjälp] en kär vän och alla förböner skall vara förgäves.” [Surah al-Ghafir, 40:18]

”TROENDE! Ge av vad Vi har skänkt er för er försörjning innan en Dag kommer då allt köpslående är förbi, då ingen vänskap [består] och inga förböner [tas emot]. De som förnekar sanningen är svåra syndare.” [Surah al-Baqarah, 2:254]

”Den dag då basunen ljuder skall inga släktskapsband bestå mellan dem och de kommer inte att fråga efter varandra.” [Surah al Mu'minun, 23:101]

I livet efter detta kommer i själva verket endast tro, goda handlingar och andlighet att vara människan till nytta, som kommer att kallas till en väldigt detaljerad räkenskap och kommer att bli rättvist och riktigt bedömd på basis av sin egen bok innehållandes alla handlingar i minsta detalj. Domaren kommer att vara Allah(SWT), som är rättvis, Allvetande, totalt oberoende och högt över partiskhet eller principlöshet. Han är överhuvudtaget inte utsatt för någon form av hot eller frestelse. (se [Surah al-Nur, 24:24] och [Surah Yasin, 36:65].)

Källa: http://www.al-islam.org/philosophyofislam/