Den trygga familjen ur ett islamiskt perspektiv
Inom Islam betraktas familjen som en mikroform av ett samhälle. Fungerar familjelivet för majoriteten av människor så anses samhället fungera i stort. Vikten av relationen mellan föräldrarna betonas, det betraktas som kärnan i familjen. Kortfattat: om föräldrarna mår bra, mår alla bra. I detta ingår att visa hänsyn till varandra, kunna förlita sig på varandra, dra nytta av varandra och framför allt att stötta varandra i religionens väg.
I surah al-Nahl i den heliga Koranen, vers 80 beskrivs familjen och hemmet med ordet ’sakan’ vilket betyder en källa av ro och harmoni. Om det i de olika relationerna inom familjen finns kärlek, respekt och hängivenhet uppstår en god grund till ett familjeliv fyllt med just ro och harmoni.
Gud uppmuntrar det gifta paret i surah Baqarah, vers 187 till att vara klädnader för varandra. En klädnad kan ses som en form av skydd men även något som gör en individ finare än om den hade saknat klädnad. I detta begrepp ingår att paret ska kunna känna sig trygga med varandra, där t.ex. endera parts brister inte avslöjas för andra utan hålls inom förhållandet.
En av föräldrarnas viktigaste uppgifter är att skapa ett harmoniskt familjeliv; förutsättningarna för detta ökar om föräldrarna själva har en god och hälsosam relation.
Surah Ibrahim, vers 24: ”Har du inte tänkt på den liknelse som Gud framställer om det goda ordet? [Det goda ordet] är som ett starkt och friskt träd, fast rotat, som sträcker sina grenar mot skyn –”
Den harmoniska familjen likställs alltså med det koraniska begreppet kalimah tayyibaah – ett gott ord. Goda ord eller ett gott tal har sina rötter i godhet; likaså en harmonisk familj. Det som är gott sprider godhet och har en positiv inverkan på omgivningen. I första hand påverkas den egna familjen och på ett större plan även samhället.
Ansvar gentemot sina föräldrar
Föräldrarnas ställning inom Islam har lyfts och betonats många gånger i den heliga Koranen. Respekt mot föräldrarna betraktas som en mycket ädel handling. Till exempel ska man alltid tala artigt med sina föräldrar och hantera dem med ömhet, dvs. beakta deras känslor. I Koranen beskrivs också att man ska be Gud om nåd för sina föräldrar. I surah al-Isra poängteras det att man alltid ska visa dem godhet, inte till exempel tillrättavisa dem när de uppnått hög ålder och är i behov av det vuxna barnets omhändertagande eller vård. I surah Luqman betonas återigen att man bör visa föräldrarna godhet, att man första ska tacka Gud (som är Målet för resan genom livet) och sedan sina föräldrar. Verserna i den heliga Koranen är en vägledning och en påminnelse för oss om vikten av godhet, respekt mot föräldrar och om föräldrars höga ställning.
Föräldrars roll och barnuppfostran
Islam rekommenderar att uppfostra varje barn enligt den tid barnet lever i och inte enligt den vuxnes egen uppfostran. För att detta ska kunna vara möjligt behöver föräldrar dels ha en stark relation med varje enskilt barn och dels ha förståelse för samtiden. För en stark relation krävs att föräldrar avsätter sin tid, i den bästa av världar görs det med nöje och engagemang. Inom Islam betonas återkommande föräldrarnas ansvar att vägleda barnet genom livet. Föräldrarna måste kunna bli förebilder för barnet för att senare, när barnet är moget, introducera islamiska förebilder till barnet. Det minsta ett sådant förhållningssätt till barnuppfostran gör är att förhindra att barnet dras mot skadliga handlingar, såsom olika former av missbruk och kriminalitet. Det bästa det gör är att skapa förutsättningar för starka individer som ständigt strävar efter att förbättras och utvecklas.
Barnuppfostran är ett viktigt centralt ämne som belyses mycket i den heliga Koranen och i återberättelser av Profeten(S) och Ahl al-Bait(A) (Profetens(S) hushåll). Enligt Ahl al-Bait(A) delas barnuppfostran in i tre faser:
1. Första sjuårsfasen (1-7 år).
2. Andra sjuårsfasen (7-14 år).
3. Tredje sjuårsfasen (14-21 år).
Under den första perioden ligger fokus på utveckling och lärande genom lek. Under den andra perioden är intresset för lärandet stort och därför ligger fokus på erhållandet av kunskap samt ansvarstagande. Under den sista perioden är det dags för ungdomen att börja stå på egna ben med föräldrarna som stöd.
Utmaningar i dagens roll som förälder
Det finns alltid utmaningar i barnens uppfostran oavsett tid eller ålder. Nedan följer några exempel:
Bristande respekt
En stor utmaning är bristande respekt hos barn gentemot föräldrar, vuxna och andra människor. Detta är skadligt främst för barnet självt då det kan bidra till svårigheter i vuxenlivet. Inte minst behöver man lära sig att respektera de som är mer erfarna, för att lättare finna vägvisare i livet, både så småningom på ex. jobbet men även för den egna utvecklingen.
Ramverk och disciplin
Ett barn behöver gränser som bestäms av föräldrarna. Det är inte korrekt att lära barnet att den får göra precis vad den vill när den vill, för det är inte så det verkliga livet ser ut. Varje samhälle har sina regler som behöver följas. Ramverk går hand i hand med disciplin, som är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för barnet självt och när barnet blir vuxet. Med disciplin kan mål sättas upp och fullföljas för att uppnå framgång.
Uppfostran enligt föräldrars premisser och livsuppfattning
Barn är väldigt mottagliga och kan lätt suga åt sig uppmaningar och åsikter som senare påverkar deras beslut och därmed egenskaper samt personlighet. I dagens samhälle, där båda föräldrar oftast jobbar blir det en utmaning (bl.a. tidsmässigt) för föräldrarna att föra vidare sina egna värderingar och livsuppfattningar. I slutänden, ju fler barn med olika uppfattningar desto mer nyanserat blir samhället.
Hur var Fatima Zahras(A) familjeliv?
Profeten Mohammad(S) uppfostrade sin dotter med kärlek, lärde henne god moral och stärkte hennes mentala styrka och karaktär. Dessutom fick hon mycket kunskap från sin far genom att studera den heliga Koranen.
I Profetens(S) islamiska utbildning lärde sig Fatima Zahra(A) att den som tror på Allah(SWT) bör säga goda och välmenande saker, annars bör han/hon avhålla sig från att tala. Hon lärde sig även att man inte ska bekymra sig över livets bekvämligheter samt att man bör vara tålmodig, avhållsam och inte agera oanständigt, snålt eller påträngande.
När Fatima Zahra(A) var i mogen ålder gifte hon sig med Profetens(A) farbrors son och efterträdare Imam Ali(A). Giftermålet var väldigt enkelt, allt ifrån hemgiften, ceremonin till huset som de skulle bo i. De var ett gott exempel på hur ekonomiska problem inte behöver vara ett hinder för unga människor att gifta sig.
Fatima Zahra(A) var en väldigt speciell kvinna och benämns som mästarinna över världens kvinnor. Det har återberättats att Profeten(S) frågade Fatima Zahra(A) om hennes brudklänning. Hon sade att en ung fattig kvinna frågade henne om en klänning och hon kom att tänka på följande vers: “Troende! Ni kommer inte att uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni själva värdesätter, Gud har full kännedom om vad ni ger.” (Surah al-’Imran, 3:92). Därför gav hon kvinnan sin brudklänning som hon värdesatte så högt. Hennes äktenskap med Imam Ali(A) var byggt på en gudomlig kärlek, fylld av ro, glädje och respekt.