Fråga:
Vad är förbjudet (Haram)?
Svar:
Det är förbjudet att försumma Guds föreskrifter, t.ex. de påbud som nämnts här. Därutöver är det huvudsakligen förbjudet att göra följande, i sitt respektive sammanhang:
I sociala sammanhang
Det är förbjudet att spionera på andra, att baktala andra, att avslöja andras hemligheter, att skada andra, att förolämpa eller anklaga andra för något de ej begått. Otrogenhet i äktenskap, att utöva homosexualitet och annan otuktighet är förbjudet. Likaså att besöka barer och liknande ställen. Det är också förbjudet för kvinnan att visa sin kropp eller sitt hår (förutom ansiktet, händerna upp till handlederna och fötterna upp till anklarna) för “främmande” [1].
Det är förbjudet att utöva magi, att lura andra, att bryta relationer till anhöriga, att behandla sina föräldrar illa, och att bryta ingångna avtal och överenskommelser.
Vidare är det förbjudet att ingå äktenskap med sin mor, mormor, syster, dotter, svärmor, svärdotter, moster eller faster.
Spel är förbjudet, att döda, stjäla och idka utpressning är förbjudet liksom varje annan handling som skulle beröva människor någon an deras sociala rättigheter.
I privata sammanhang
Det är förbjudet att hyckla, att utsätta sig själv för fara, att dricka alkohol eller blod, att äta griskött eller annat förbjudet kött (T.ex. kött från djur som inte slaktas på retuell sätt), att äta på guldtallrik eller med guldkniv och guld gaffel, att äta eller dricka något som tillhör andra utan deras tillstånd, att slösa med pengar och att utföra handlingar som kan vara till skada för kropp eller själ.
I affärs sammanhang
Det är förbjudet att lura någon. Det är också förbjudet att köpa eller sälja sådant som år haram; Det betyder att man exempelvis inte för handla med alkohol eller griskött och att köpa eller sälja lotter. Man får inte heller låna ut eller in med ränta eller utöva monopol. Man får inte manipulera varuvågen – eller varumåttet; inte heller förfalska de produkter man handlar med. Det är överhuvudtaget förbjudet att utföra någon handling som skulle kunna beröva människor någon av deras finansiella eller ekonomiska rättigheter.
I juridiska sammanhang
Det är förbjudet att starta en juridisk process mot andra muslimer inför en orättvis domare. Det är förbjudet att bära falsk vittnesbörd, att muta eller utpressa andra eller att avstå från att vittna om man ombeds att göra så. Man får inte använda tortyr för att framtvinga en bekännelse eller liknande. Man får inte heller utdöma dödsstraff, fängelse eller placera någon i husarrest på ett godtyckligt sätt. Det är överhuvudtaget förbjudet att utföra någon handling som skulle kunna beröva människor någon av deras juridiska rättigheter.
I politiska sammanhang
Det är förbjudet att leda, eller följa ledare som styr samhället med lagar som inte överensstämmer med islamiska lagar. Man år inte stifta lagar som motsäger islamiska lagar. Man får inte rösta på en politisk kandidat vars problem inte överensstämmer med den islamiska läran. Man får inte avvika eller hålla sig borta från det heliga kriget (Jihad). Det är förbjudet att lägga hinder för människors rätt till sin egendom. Det är också förbjudet att lägga hinder för de mänskliga rättigheter.
Påbud och förbud
Några av dem som för första gången får islam presenterat för sig, och får höra om alla dessa lagar och skyldigheter, kommer förmodligen att undra hur det är möjligt för en muslim att komma ihåg och att efterleva alla dessa lagar? Man kanske också undrar vad som händer om man inte kan uppfylla dessa påbud eller om man är tvungen att utföra något av det som är förbjudet?
Men då ska man komma ihåg att trots att föreskrifterna och förbjuden är så många så är människans plikter mot Allah få, och lätta att lära sig utantill, i jämförelse med hennes plikter gentemot andra människor.
För övrigt är de flesta av dessa plikter och förbud gentemot andra människor av en medfödd, primiar och instinktiv natur. Man kan dem av naturen redan från födelsen. Det finns t.ex. redan inbyggd i människan att det är fel att döda, att ta andras egendom med våld eller att lutas. Därför räcker det att en gång få veta att Gud har förbjudit att döda, ta ned våld eller luras. Man vet och kommer aldrig att glömma det. De flesta människor undviker dessa dåliga handlingar även om de aldrig har fått höra att de är förbjudna i lagen eller i religionen.
Man ska också tänka på att alla plikter i islam är justerade efter människans förmåga. Om en människa inte klarar av att bära en plikt eller utföra en del av ett påbud, då är det inte längre hennes plikt att göra det.
Allah säger i den heliga Koranen: ”Allah betungar inte någon själ utöver dess förmåga”[2].
Det ska tilläggas att den islamiska läran tar hänsyn till dem som glömmer sina plikter eller inte känner till dem. Den islamiska läran tar också hänsyn till dem som tvingas till synd. Islams helige profet har sagt att en människa kan inte anklagas för synd, som begår handlingar av misstag, tankspriddhet, glömska, okunnighet, eller tvång. En islamisk regel säger: Allting är halal (tillåtet) för dig så länge du inte vet att det är haram (förbjudet).
Det ska också sägas att nödvändigheten kan vända vissa påbud till förbud, och vissa förbud till påbud. Till exempel: Det är ett påbud att fasta en månad om året – i den arabiska månaden Ramadan. Det är alltså något man måste göra. Men om fastan skadar kroppen blir det förbjudet att fasta.
Ett annat exempel: Det är förbjudet att äta griskött. Men om man hamnar i en situation där det bara finns griskött att livnära sig på, då blir det tillåtet och t.o.m. ett påbud att äta griskött.
[1] Det betyder för män som inte är en Mahram. En Mahram är hennes make eller en man som inte kan gifta sig med p.g.a. släktskap (T.ex. hennes far, mor- eller farfar, farbror, morbror, hennes söner, svärson, svärfar eller fosterbror.[2]Den heliga Qur’anen, svensk översättning, Qanita Sadiq, (Islamabad 1988) 2:287.