Vad är syftet med att tvätta den döda kroppen och tvättning efter att ha vidrört en död kropp?

Fråga:
Vad är syftet med att tvätta den döda kroppen och varför skall man tvätta sig efter att ha vidrört en död kropp? Vad är anledningen till att en avliden person bör tvättas på ett speciellt sätt och att en person måste ta ett rituellt bad (ghosl) då denne vidrört den döda kroppen innan den blivit tvättad?

Svar:
Som vi så många gånger har sagt, är inte logiken bakom vissa lagar helt uppenbar för oss, utan på grund av tidens gång och på grund av intellektuella framsteg för mänskligheten och utvecklingen av kunskap har vissa logiker klargjorts, och det är möjligt att detta kommer att bli ännu tydligare för oss i framtiden då kunskapen om de Islamiska lagarna ökar.
Angående punkten som tas upp i denna fråga: Vi kan säga att ett av skälen, bakom behovet för rituella bad av döda kroppar, kan vara att visa samma respekt för de döda såsom alla samhällen idag respekterar de levande.
Trots att Islam tagit bort all vidskepelse angående de döda från tidigare folkslag och Ummah, medger den respekt för de döda genom. På detta sätt är tvättandet av den döda kroppen en form av respekt.

Med andra ord ger Islam betydelse för den enskilde individens extraordinära värde, och har fördubblat detta värde genom dennes olika tillgångar och yttranden, och denna status bevaras för en person även efter dennes död, och enligt Islam kan ingen förolämpa den döda kroppen av en muslim, till en sådan grad att ingen tillåts förolämpa graven av en muslim.
Att ge en död kropp tvättning, liksvepning och begravning är ett tecken på respekt för denne, en sådan respekt där det inte finns någon vidskepelse.
Enligt Islamisk synsätt, är inte döden det fullständiga slutet på livet för en person utan det är en ny värld, ett nytt liv, och det är en av dörrarna för att nå Gud, den Nåderike. Det är därför han har befallt att den döda kroppen skall rengöras och få den att bära en enkel och ren tygbit och begrava den under jorden, så att denna åtgärd blir ett tecken för evigheten av det verkliga livet och ett tecken på kontinuitet. Detta är filosofin bakom det rituella badet (Ghusl-e-Mayyit).

Nu till det rituella bad en person måste genomföra då denne berör en död kropp: Innan vi återger dess rätta svar, är det nödvändigt att nämna ett antal punkter:
(1) När en person dör, känner de nära och kära sorg och depression, och de klarar inte av att plötsligt se deras relation till denne brytas. De anhöriga som har kärlek och tillgivenhet för den döda personen, kommer även efter dennes död vilja kyssa denne och hålla denne i sin famn.
(2) Denna punkt är också tydlig, för på grund av sjukdomar eller på grund av ett slutskede i motståndskraft, frigörs olika typer av gifter, och vanligtvis beblandar sig den döda kroppen med olika typer av bakterier. Bara att gå nära en död kropp har vissa effekter på hälsan hos en person.
(3) Islam har aldrig utkämpat ett krig mot känslor och en persons sinnestillstånd och aldrig ignorerat en persons naturliga drifter. Islam har riktat vägledningen mot en speciell väg.

Efter att ha funderat på ovanstående punkter kan vi konstatera följande:
För att skydda alla människor, i synnerhet de anhöriga, från olika typer av bakterier och sjukdomar som kan sprida sig bland folket från den döda kroppen har Islam lagt upp vissa riktlinjer. Om Islam förbjudit de anhöriga från att röra den döda kroppen, skulle det ha sårat deras känslor, och därför har Islam lagt ett villkor för dem, vilket betyder att de som kommer i kontakt med den döda kroppen, bör ta ett bad.
Det råder ingen tvekan om att detta villkor begränsar den levande att komma i direkt kontakt med den döda kroppen, samtidigt som det inte sårar folkets känslor. Och på grund av detta religiösa villkor, kommer de människor som kommer i kontakt med den döda kroppen att ta ett bad genom vilket eventuella bakterier tas bort, vilket således är en simpel och enkel metod.

Det är möjligt att en del människor kan ha invändningar huruvida vidröring av kroppen, leder till att Ghusl blir wajib och att dess syfte är att stoppa sjukdomar och orenheter, medan det inte är wajib med Ghusl mas-e-mayyat, efter att ha utfört Ghusl på den döda kroppen? Denna invändning dock, tycks vara synnerligen grundlös och svaret är kristallklart, eftersom den döda kroppen badas med vatten blandat med blad från bär och sedan med vatten blandat med kamfer och slutligen med vanligt vatten, vilket är ett sätt att rena den döda kroppen från dess smittsamma effekter och på grund av detta har därmed de faror som var aktuella innan badet eliminerats. Efter ett tag begravs den döda kroppen, och då finns det ingen möjlighet för nya bakterier att bildas och tränga in i människokroppen.

Vad som än sagts angående det rituella badet av en död kropp och det rituella badet efter att ha vidrört en död kropp är endast en sida av denna filosofi. Det är möjligt att det kan finnas andra punkter också, som för närvarande är dolda för oss.