Hur ser islam på icke-muslimska bekanta?

Fråga:
Salam aleikum systrar och bröder. Tusen tack för ert fina engagemang och den fina service ni erbjuder här. Nu har jag en fundering kring att umgås med andra än muslimer. I Koranen kan man läsa Koranen 5:51 TROENDE! Välj inte judar och kristna till era bundsförvanter – de stöder och skyddar varandra – och den av er som söker deras stöd och skydd blir en av dem. Gud vägleder inte de orättfärdiga. Koranen 3:118 TROENDE! Sök inte förtrogna vänner bland dem som står utanför er [gemenskap]! De sparar ingen möda för att så förvirring i era led och önskar att ni skall plågas av olyckor och elände. Hatet flödar redan över deras läppar, men vad de bär i sitt inre är långt värre. Vi har låtit er se tecknen – [drag slutsatsen] om ni har förstånd. Vilket man kanske kan läsa som att man inte ska umgås med kristna och judar och det är det som är min fråga. Hur ser islam på icke-muslimska bekanta? ws

Svar:
I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Wa alaykum as-salam wa rahmatollah wa barakatoh kära syskon

All tacksamhet och lovprisande hör till Gud för Hans otaliga välsignelser och för att ha möjliggjort och låtit Sina tjänare vara en nådens länk till andra tjänare.

All hjälp som Gud låter nå våra syskonen via oss är vi högst tacksamma till Gud för och tackar dig vidare syster för ditt stöd och dina vänliga ord och inshaAllah kan vi vara till större hjälp med Guds hjälp och i välsignelsen av er duaa.

Egentligen består frågan av två delar – en allmän del och en del relaterad till bekanta i form av familj och anhöriga – så för att förenkla besvaras frågan i en första respektive andra del.

Del ett av frågan, när det gäller frågan om handlande, bemötande och samspel med andra människor däribland de av annan tro så kan man säga att frågan förgrenar sig i två delar – dels aqa’ed (tro) aspekten och dels mu’ashirat (beteende och samspel) aspekten som i sig förgrenas i en fiqh (rättslära) relaterad del och dels en akhlaq (moral och uppförande) del.

I fråga om aqa’ed (tro) och hur vår religion ser på Ahl al-Kitab (Bokens folk; judar, kristna m.fl.) och deras tro och religion så kan klart och tydligt utläsas genom den heliga Koranen att dessa religioner har förvandlats till en blandning av rätt och orätt, genom förvrängningen som beblandats i dessa religioner genom tiderna tyvärr. Alltså är dessa religioner inte bevarade i sina originala skick och därför är de heller inga vägar av vägledning som ser till att nå målet. Med allt detta sagt så förnekas självfallet inte profeterna(A), i detta fall profeten Musa(A) (Moses) eller ’Isa(A) (Jesus), utan dessa är enligt vår tro och religion, Islam, Guds profeter(A) och är högst respekterade och det är ett villkor av vår tro att tro på deras profetskap!

Ur fiqh (rättslära) aspekten finns det specifika element i fråga om taharat (religiöst rent) respektive najasat (religiöst oren) som reglerar själva samspelet först och främst. Majoriteten av maraji’ (rättslärda som man efterföljer) och stora ulama (rättslärda) anser Ahl al-Kitab i sin egen person vara tahir (omfattas av religiös renhet) men det förekommer skillnader i fråga om absoluthet eller enligt religiös försiktighets princip etc. Denna fråga är viktig för att Ahl al-Kitab följer inte samma regler och riktlinjer som anges av Islam i fråga om bl.a. mat, dryck, religiöst renande m.m. vilket medför vissa gränsdragningen. Exempelvis i fall av alkohol så konsumeras detta av en del av Ahl al-Kitab medan det inom Islam råder förbud mot drickande av alkohol och att ens sitta vid samma bord där det förekommer alkohol (tillhörande regler och förgreningar i den frågan är också ett kapitel för sig som vi måste avstå från att beröra just nu – exempelvis förekommer specifika regler gällande användning av medicinsk alkohol inom medicin frågor). Dessutom, utöver förbudet, så anger Islam alkohol för att vara najis (religiöst orent) i sig vilket innebär att berörningen av den leder till att personen/saken också blir najis. Alltså även om Ahl al-Kitab anses i allmänhet av majoriteten av ulama vara tahir (omfattas av religiöst renhet) i sig kan det dock bli så att i samband med exempelvis alkoholkonsumtion och dylikt gör sig detta inte längre gällande inom vissa ramar vilka det gäller specifika regler för som vi rekommenderar att man söker svar om hos sin egen marji’.

När det gäller akhlaq (moral och uppförande) så måste riktlinjerna för vår uppförande gentemot Ahl al-Kitab (Bokens folk) ses i ljuset av Profetens(S) och Ahl al-Bait(A) beteende och uppförande gentemot dem och hur de faktiskt själva såg till att behandla andra än icke-muslimer samt hur de manade muslimerna att behandla andra som inte är muslimer. Det finns många återberättelser som återger möten och händelser mellan ma’soomin(A) (de flefria – Profeten(S) och Ahl al-Bait(A)) som involverar och återspeglar riktlinjerna som gäller i denna fråga i ljuset av Koranens riktlinjer förstås. En återberättelse är enligt följande:

Under ett krig, reverterade en judisk ung man och gick över till muslimernas sida. Den unga mannen som var en fåraherde och hade som yrke att valla ett antal judiska fårägares får utanför staden, tog med sig dessa får i samband med att han gick över till muslimerna. Profeten(S) sa till den unge mannen att förråda vad som lämnats i förvar hos en är förbjudet inom Islam och anses vara en synd, även om det handlar om att förråda förtroendet eller det som lämnats i förvar av en fiende och såg då till att denna unga nyreverterade muslim lämnade tillbaka fåren till deras ägare med motivationen att detta vore att förråda fårägaranas förtroende och orättfärdigt beslagta något som lämnats i förvar av dem hos honom. I Islam gäller det att återgälda amanat (vad som lämnats i förvar hos en) till dess ägare/den som lämnat i förtroende; även om det så vore ens värsta fiende. Allstå lär Profeten(S) oss att i sådana moral och beteende frågor finns det ingen skillnad mellan vän eller fiende, muslim, kristen eller jude, och trots att det som återlämnas till fienden kanske kommer att användas för krigföring mot Profeten(S), så har man ändå inte rätt att försöka förhindra detta om det skulle innebära att man förråder amanat!

Det har som sagt återgetts många återberättelser som skildrar Profeten(S) och Ahl al-Baits(A) bemötanden av krista och judar m.fl. och alltid har deras vänlighet, tålamod och förlåtande översvämmat och gått före andras okunnighet, ignorans och t.o.m. påhopp och elakhet!

Koranverserna som du refererat till å andra sidan refererar till begränsande av umgänge ur synpunkten och aspekten att det skulle finnas risk att ens tro och religion skulle ta skada samt att ens beteende, moral och uppförande skulle påverkas på ett negativt sätt i samband med oaccepterade handlingar och förteelser som inom Islam är förbjudna och avråtts från men som hos folk som anger sig följa andra trosriktningar är förekommande – varav några exempel nämndes i inledningen. Skulle umgänget innebära en risk att ens tro kommer till skada eller att ens moral korrumperas och man hamnar i syndfulla handlingar av försummelse och förvillelse, i synnerhet gällande unga människor som i sin ungdomsålder är extra lättpåverakade av sina umgängeskretsar, så manar Islam i sitt värnande om människans långsiktiga välbefinnande och sanna lycka att ett sådant umgänge begränsas eller i vissa fall avbryts och frånhålles från helt och hållet. Det vore precis som då föräldrar manar och önskar se till att deras i synnerhet ungdomar inte hamnar i kompiskretsar där ”kompisarna” röker, dricker, ljuger, stjäl eller göra andra dumheter – allt för att de är måna om sina ungdomars välbefinnande långsiktigt och för att de är medvetna om hur lätt man påverkas av andra i synnerhet av kompisar under tonåren fastän man inte tror det själv samt hur lätt det är att falla för grupptryck och i ett ögonblick göra något som man kan få ångra resten av sitt liv!

Hursomhelst är de Koranverser som du refererat till alltså enbart några få av flera som förekommit i samband med denna frågan och alla dessa samt givetvis Profeten(S) och Ahl al-Baits(A) sunnah måste tas i beaktande för att kunna se en relativ helhet. Det är alltså inte så enkelt att man genom ett antal verser kan dra en orubbligt slutsats utan var sak måste ses i skuggan av dess omgivande omständigheter. Hursomhelst så följer ett par andra verser som anger ytterligare riktlinjer i frågan:

لَا يَنْهَاكُمُ اللَّهُ عَنِ الَّذِينَ لَمْ يُقَاتِلُوكُمْ فِي الدِّينِ وَلَمْ يُخْرِجُوكُم مِّن دِيَارِكُمْ أَن تَبَرُّوهُمْ وَتُقْسِطُوا إِلَيْهِمْ إِنَّ اللَّهَ يُحِبُّ الْمُقْسِطِينَ
إِنَّمَا يَنْهَاكُمُ اللَّهُ عَنِ الَّذِينَ قَاتَلُوكُمْ فِي الدِّينِ وَأَخْرَجُوكُم مِّن دِيَارِكُمْ وَظَاهَرُوا عَلَى إِخْرَاجِكُمْ أَن تَوَلَّوْهُمْ وَمَن يَتَوَلَّهُمْ فَأُوْلَئِكَ هُمُ الظَّالِمُونَ

”Gud förbjuder er inte att visa godhet mot dem som inte bekämpar er på grund av [er] tro och inte driver ut er ur era hem, och [Han förbjuder er inte] att bemöta dem med rättvisa och opartiskhet – Gud älskar de opartiska.* Det är inga andra än de som bekämpar er på grund av [er] tro och som vill driva bort er från era hem eller hjälper [dem som vill] driva bort er, vilkas skydd och vänskap Gud förbjuder er att söka. De som söker deras vänskap och skydd har begått orätt mot sig själva!”  (Den heliga Koranen 60:8-9)

Samt versen som går ett steg längre i fråga om avgudadyrkare:

وَإِنْ أَحَدٌ مِّنَ الْمُشْرِكِينَ اسْتَجَارَكَ فَأَجِرْهُ حَتَّى يَسْمَعَ كَلاَمَ اللّهِ ثُمَّ أَبْلِغْهُ مَأْمَنَهُ ذَلِكَ بِأَنَّهُمْ قَوْمٌ لاَّ يَعْلَمُونَ

”Om någon bland avgudadyrkarna söker skydd hos dig, ge honom då ditt beskydd, så att han får höra Guds ord; för honom sedan till en plats där han är i trygghet. De är nämligen människor som inte vet [vad Islam innebär].” (Den heliga Koranen 9:6)

Detta i korthet om de nämnda aspekterna av frågan. Det finns fler intressanta artiklar att kika på och som går att hitta under FAQ på www.islamopedia.se; några av titlarna är enligt följande:

”Hur ser människosynen ut inom Islam”
”Vad säger Islam om hur vi ska betrakta icke-muslimer?”

Del två av frågan, i fråga om icke-muslimska bekanta i form av familj och anhöriga:

Silat rahim (bibehållande av förbindelse och kontakten med familj och anhöriga) är oerhört viktigt inom Islam och är en av de handlingar som har flera specifika och tydliga direkteffekter i denna värld och Nästa – alltså belöningen eller snarare de goda effekterna som medföljer denna handling delges redan i denna värld utöver vad som väntar i nästa värld. Bland dessa effekter är längre liv och utökad rizq (levebröd) m.m. och avsaknaden av silat rahim leder till att kortare liv och är en av de hinder som står mellan duaa (åkallelse) och dess acceptans m.m.

Silat rahim implementeras genom att man helt enkelt bibehåller förbindelsen med sin familj och anhöriga och att man inte är mot så som mot främlingar. Detta kan te sig i form av besök och liknande så att man är medveten om hur de mår och har det ställt m.m. men dess minsta former, beroende på diverse olika begränsningar som avstånd samt andra eventuella aspekter som eventuellt kan riskera att skada moral och uppförande som nämnst tidigare, kan vara via telefon eller åtminstone genom ”salam” och hälsning på varandra.

Den är allra närmaste familjen och i synnerhet föräldrar i första hand och även hustru och barn har förstås en säregen ställning och det finns många Koranverser och hadither och återberättelser som understryker vikten av respekt och nära relationer och varnar för effekterna av bristen på dessa. Några Koranverser som klart och tydligt påvisar föräldrar ställning:

وَقَضَى رَبُّكَ أَلاَّ تَعْبُدُواْ إِلاَّ إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا إِمَّا يَبْلُغَنَّ عِندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلاَهُمَا فَلاَ تَقُل لَّهُمَآ أُفٍّ وَلاَ تَنْهَرْهُمَا وَقُل لَّهُمَا قَوْلاً كَرِيمًا

”Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem.” (Den heliga Koranen 17:23)

وَوَصَّيْنَا الْإِنسَانَ بِوَالِدَيْهِ حُسْنًا وَإِن جَاهَدَاكَ لِتُشْرِكَ بِي مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ فَلَا تُطِعْهُمَا إِلَيَّ مَرْجِعُكُمْ فَأُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ

”Vi har anbefallt människan [att vara] god mot sina föräldrar; men om [dina föräldrar] vill förmå dig att sätta något som du inte har kunskap om vid Min sida, skall du inte lyda dem. Till Mig skall ni föras åter och Jag skall låta er veta vad era handlingar [var värda].” (Den heliga Koranen 29:8)

وَإِن جَاهَدَاكَ عَلى أَن تُشْرِكَ بِي مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ فَلَا تُطِعْهُمَا وَصَاحِبْهُمَا فِي الدُّنْيَا مَعْرُوفًا وَاتَّبِعْ سَبِيلَ مَنْ أَنَابَ إِلَيَّ ثُمَّ إِلَيَّ مَرْجِعُكُمْ فَأُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ

”Men om de vill förmå dig att sätta vid Min sida något som du står främmande för, skall du inte lyda dem. Omge dem i detta liv som sig bör [med dina ömma omsorger], och följ samma väg som de som vänder tillbaka till Mig i ånger [över sina synder]. Till Mig skall ni föras åter och Jag skall låta er veta vad era handlingar [var värda].” (den heliga Koranen 31:15)

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ لاَ تَتَّخِذُواْ آبَاءكُمْ وَإِخْوَانَكُمْ أَوْلِيَاء إَنِ اسْتَحَبُّواْ الْكُفْرَ عَلَى الإِيمَانِ وَمَن يَتَوَلَّهُم مِّنكُمْ فَأُوْلَئِكَ هُمُ الظَّالِمُونَ
”TROENDE! Tag inte era fäder och era bröder till bundsförvanter om de sätter förnekelse högre än tro; de bland er som sluter sig till dem begår orätt [mot sig själva].” (Den heliga Koranen 9:23)

وَأُوْلُواْ الأَرْحَامِ بَعْضُهُمْ أَوْلَى بِبَعْضٍ فِي كِتَابِ اللّهِ إِنَّ اللّهَ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ

”De som är knutna till varandra genom blodsband står dock enligt Guds beslut [ändå] närmare varandra. Gud har vetskap om allt.” (Den heliga Koranen 8:75)

[Detta i synnerhet i fråga om hjälp i nöd.]

Slutligen kan följande ord av de troendes Mästare Imam Ali(A) ge en helhetsbild om hur vi i allmänhet bör vara gentemot våra medmänniskor:

I sitt brev till Malik Ashtar i samband med Egyptens styre: ”Människor är av två slag; antingen din broder i tron eller din like i skapelsen” samt bland sina råd till i första hand sin son Imam Hassan(A) ”anta dig själv som en våg mellan dig och andra; handla mot andra så som du vill bli behandlad och handla inte mot andra så som du inte vill bli behandlad!” (Nahjul Balagha, brev 53 samt 31)
InshaAllah tydliggör detta svar din fundering och fråga men det bör ändå poängteras att detta är en av de slags ämnen där mycket finns att säga och vi har enbart i korthet tagit upp om aqa’ed (tro) aspekten, akhlaq (moral och uppförande) aspekts delen som fokuserar på moral, uppförande och beteende gentemot andra samt väldigt ytligt nämnt om fiqh (rättslära) aspekten som har massor av egna förgreningar och som man behöver i så fall studera djupare om genom sin marji’ (rättslärd som man efterföljer) och slutligen andra delen som kort berörde frågan om silat rahim och icke-muslimska familj och anhöriga.

Kheir inshaAllah – må Gud vägleda, stärka, hjälpa och välsigna oss till att vara representanter för Hans religion och för Hans älskade Profet(S) och Ahl al-Baits(A) genom att efterlikna dem i vårt uppförande och beteende, handlingar och ord inshaAllah!

Inkludera oss i dina böner kära syskon
Den Väntades Vänner