Jag är vän med en icke-muslim och det finns folk som säger att det är förbjudet?

Fråga:
Asalamu aleikum. Jag har en fråga jag undrar över, och jag behöver hjälp. Jag är vän med en icke-muslim och det finns folk som säger att det är förbjudet att vara vän med en icke-muslim. Jag berättade för min vän att jag inte fick vara vän med henne.Och min vän har gått igenom mycket. Hon har haft självmords tankar och hon försöker skada sig själv för hon säger att hon har ett dåligt liv. Och hon säger att jag har hjälpt henne med allt, och om jag lämnar henne kommer hon ta självmord och göra något dumt. Jag ber till Allah om att hon ska bli muslim varje dag.Och jag vill inte att hon ska dö eller skada sig själv. Kan jag få lite hjälp. Och snälla svara snabbt. Det är viktigt. Asalamu aleikum

Svar:
I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Wa alaykum as-salam wa rahmatollah wa barakatoh kära syskon

All tacksamhet och lovprisande hör till Gud för Hans otaliga välsignelser däribland den oerhörda välsignelsen av vägledning.

Att inte vara vän med en icke-muslim innebär att inte följa dem och låta sig påverkas av dem – allmänt sett och framförallt i tanke, sätt, beteende, handling, stil etc som inte är enligt vår tro –  men varje människa, oavsett tro, är ändå vår medmänniska och vi som muslimer kan inte vara likgiltiga och inte bry oss om andra utan i den mån möjligt så måste vi hjälpa andra med villkoret att vår egen tro och religion och vi själva inte tar skada av det och det är där gränsen går. Alltså gör du jättebra i att be för henne och försöka finnas där för henne så att hon inte skadar sig själv men det är också viktig att du inte tar skada av situationens vikt och det är också viktigt att du håller en viss gräns för dig själv så att du har distans till situationen och inte uppslukas av den. Så det du behöver vara uppmärksam på hela tiden är alltså att du själv, direkt eller indirekt, medvetet eller omedvetet, inte påverkas av din vän; inte nödvändigtvis för att hon skulle vilja påverka dig utan för att vänskap och sällskap i sig är något som lämnar alltid spår på människan, ofta utan att hon ens inser det själv. Så självfallet ska du fortsätta stå vid hennes sida och hjälpa henne men med villkoret att du själv inte kommer bort eftersom den situation som hon befinner sig i och som du beskriver är allvarlig och inget att ta lätt på. Nu vet inte vi hur gamla ni är, hur hon är som person och vad det är för situation hon lever i som gör det så svårt för henne men det skulle eventuellt behövas mer pålitlig hjälp beroende på dessa saker. Men några saker som du kanske kan prova att göra är att påminna henne om att det alltid finns människor som har det sämre ställt än en själv. I en dokumentär om barn som arbetar i gruvor under extremt svåra förhållanden där de knappt fick så de överlevede sa en 13-årig pojke att han trots all svårighet var ändå så tacksam för att han kunde tjäna sitt levebröd genom att jobba och inte genom att tvingas till prostitution eller liknande omänskliga handlingar – det är sådan tänkande och tro som avgör vår värde som människor. När man mår dåligt och känner sig väldigt illa ute och tror att man har det värsta av situationer så hjälper det en hel del att se människor som har det mycket sämre ställt än en själv; man får då lite mer perspektiv på tillvaron och ens bild av verkligheten balanseras upp lite mer och man inser hur mycket välsignelser man ändå är omgiven med och inse att inget i livet förblir. Det får en att börja tänka efter vad syftet är med att vi finns här och varför vi har getts liv, vad det är meningen att vi ska göra av vår tid på jorden och vart vi är på väg egentligen!

Hursomhelst så behöver denna tjej säkerligen mycket stöd utifrån hennes tankesituation men det är också värt att ta upp frågan och börja fundera över vad det är egentligen som fattas i hennes liv som gör att hon vill ge upp helt och tror att självmord skulle vara lösningen vilket det absolut inte är, och vidare hur hon skulle kunna fylla denna tomrum med Ett Pålitligt Stöd som alltid finns där för henne. Försök att få henne att förstå att även om du vill vara där för henne och hjälpa henne, eller vemsomhelst annars också, så är alla ändå människor och har en begränsning; ibland kan man inte ställa upp p.g.a. yttre och inre omständigheter som att man inte kan vara närvarande eller mår själv inte så bra för att kunna ställa upp och hjälpa en annan o.s.v. Men den enda som finns där hela tid och alltid, oavsett tid, läge och situation, alltid är villig att ställa upp med glädje och aldrig är upptagen, är någon som är Obegränsad Själv och inte har behov och inte är under påverkan av humör eller tid eller plats eller annan gräns – Gud är den enda vi alltid kan förlita oss på!

Vi hoppas att detta svar är utav hjälp för dig syster men vi vill återigen uppmärksamma att du ska vara försiktig och rädd om dig själv och din tro. Fortsätt stötta henne men för din egen person, dina egna inre känslor och tankar så försök ha en viss gräns, och självfallet fortsätt att be Gud om vägledning för henne och för alla. Och hör av dig igen om det uppkommer andra frågor eller så fort du känner att situationen börjar gå överstyr och bli större än du kan hantera eller om det skulle ske någon utveckling.

Må Gud vägleda och välsigna dig och oss alla till det sanna följet av Hans älskade Profet(S) och Ahl al-Bait(A) i ord och handling inshaAllah!

Inkludera oss i dina böner syskon
Den Väntades Vänner