Fråga:
Hur skall man begrunda principerna bakom de Islamiska lagarna?
Svar:
Ur aspekten att begrunda dess hemligheter är inte alla Islamiska lagar desamma, utan de kan delas in i fyra olika typer.
Det är korrekt för varje muslim att diskutera filosofin bakom Islamiska lagar som vi lärt oss från Koranens logik och genom stilen av de Islamiska lagarna. Det betyder inte att vi säger någonting utan en lag och vissa regler eller att varje person ger och sprider logiken bakom de Islamiska lagarna enligt egen uppfattning, eftersom tolkningar bygger på personliga idéer och önskedrömmar är mycket skadliga, farliga och ologiska och det är samma sak som att tvinga en person att be utan möjlighet att ställa några frågor.
Därför uppstår frågan om hur ska vi påbörja diskussionen och hur den skall fortgå? Vilka är de gränser som vi måste ha i åtanke?
Först och främst är det viktigt att nämna att vår dyrkan och praktiserandet av religiösa lagar inte ökar ett dugg i jämförelse med prakten och storheten av Gud, inte heller minskar en olydnad till dessa ett dugg av Hans Härlighet och Majestät, såsom Imam Ali(A) sade:
Syndarnas snedsteg skadar Honom inte och inte heller gynnas Han av den tillbedjandes lydnad.
Han är försörjaren av hela universum. Allt som vi och andra varelser erhållit är från Honom. Inte heller kan vi ge Honom något eftersom Han inte är i behov av något och således oberoende, och sedan finns det ju inte något som vi skulle kunna ge Honom som Han inte redan har. Oavsett vad vi får, får vi det enbart från Honom och Han skänker oss det Han anser passande och den ursprungliga skatten är hos Honom:
”Ingenting finns som inte [har sitt ursprung] i Våra förråd och ur dem skänker Vi bara enligt ett [i förhållande till behovet] bestämt mått.” (Den heliga Koranen 15:21)
Kan en droppe vatten, som erhåller sitt kapital ur det stora havet, ge något till havet? Kan en liten spegel som hålls framför solen, ge ljus åt solen? Hela mänskligheten, hur mäktig den än må vara är precis som denna droppe eller som denna lilla spegel.
Därför om någon nytta eller skada är gömd inom dessa Islamiska lagar kommer det enbart att relateras till oss.
Sett ur en annan synvinkel är vi inte enbart fysiska kroppar och att Guds befallningar enbart kommer för att träna och bygga upp vår hälsa, och inte heller är vi bara själar (Ruh) för att alla befallningar enbart bör fastställas för de andliga effekterna, vi är en förening av kropp och själ (Ruh) och de Islamiska lagarna är till för perfektionen av dem båda.
Därför är också de människor vilseledda, som enbart söker efter de medicinska och ekonomiska fördelarna och utför olika handlingar av dyrkan, såsom bön och åkallelse till Gud, enbart för att detta har en god effekt på deras själ och fysiska kropp, och för att bli av med smärta, oro och svårigheter och göra det till ett medel för att erhålla lugn, och således tror att detta är det enda syftet. Och de har också fel, som bär rena kläder, klipper sina naglar, tar bort var från ögonen, inte dricker vatten ur en sprucken skål och aktar sig från det vatten som har använts för reningsbadet (Ghusl), och samtidigt endast anser dessa läror producera andliga effekter med avseende på dem för vilka kunskap och vetenskap fortfarande inte avslöjat sina hemligheter. I verkligheten är en del av de Islamiska lagarna till för andlig perfektion och för tränandet av jaget, och en del till för disciplinerandet av det fysiska livet och många Islamiska lagar påverkar dem båda.
Nu återgår vi till vårt ursprungsämne och tittar på gränserna för forskning om logiken bakom de Islamiska lagarna?
Religiösa befallningar kan delas in i fyra grupper:
(1) De befallningar vars filosofier klargjordes till folket i början av Besat (proklamationen av profetskapet). Människorna förstod utifrån deras förmåga och den information som redan fanns tillgänglig för dem. För att folket skulle följa befallningarna regelbundet sattes vissa regler upp och handlingar som lögn, förtroendeförbrytelser, anklagelser, mord, stöld, orättvisa och fusk förbjöds. Handlingar såsom rättvisa, renhet, ärlighet, att hjälpa de förtryckta, hårt arbete, att vara bra mot sina föräldrar, släktingar och grannar etc. befalldes. Varje förnuftig person förstår tanken bakom och syftet med dessa befallningar. Om och när kunskapen och informationen om det praktiska livet hos en människa ökar, kommer denne att kunna förstå värderingarna bakom de Islamiska lagarna på ett bättre sätt.
(2) De befallningar vars visdom inte begreps av folket och ibland även rättslärda av den specifika tidsepoken, då Koranen och Imamernas(A) uttalanden förklarade dess filosofi. Kanske var folket för just den tidsepoken omedvetna om de trefaldiga fördelarna med fastan (etisk, social och medicinsk) och således inte hade någon kunskap om dess filosofi. Det är därför som den heliga Koranen har pekat på dess etiska effekt genom att säga:
”…Så att ni bevarar er själva (från ondska).” (Den heliga Koranen 2:183)
Imam Sadiq(A) påpekade dess sociala effekter och sade: ”Så att de rika och fattiga lever ett likvärdigt liv och de rika blir bekanta med de fattigas hunger och således försöker hjälpa de behövande.”
Profeten(S) har sagt att man bör hålla sig till fastan så att kroppen blir frisk (och det onyttjade och avfallet, som är skadligt och skapar dålig lukt förbrukas.)
På detta sätt finns det många andra befallningar vars hemligheter och logik nämns i den heliga Koranens verser (ayat) och i den heliga Profetens(S) och Imamernas(A) traditioner. Som tidigare nämnts har Sheikh Saduq(RA) samlat in sådana traditioner i Ilalush Sharae, och den berömda traditionalisten, Sheikh Hur al Aameli, har förklarat filosofin bakom de Islamiska lagarna i Wasael al-Shia i början av varje kapitel.
Men det är nödvändigt att komma ihåg att förmånerna och hemligheterna förklarades i enlighet med den grad av intelligens folket hade, och detta betyder inte att den filosofi som än lades fram är begränsad till enbart det som framfördes. Det betyder inte heller att det inte är tillåtet att begrunda mer över det.
(3) De lagar vars hemligheter avslöjades på grund av tidens gång vilket ledde till att vi kom att förstå storheten bakom de gudomliga befallningarna.
Ett exempel på detta är de fysiska, andliga och sociala missförhållandena som alkoholhaltiga drycker för med sig. De påverkar till och med det ofödda barnet angående vars skador vi kommit erhålla från statistiker. Ett annat exempel är de psykiska sjukdomar som hasardspel för med sig och de dödsfall som orsakas på grund av detta, eller de dåliga effekterna från den ojämna fördelningen av välstånd i samhället, eller det uppenbara sociala och ekonomiska missförhållandena som ocker för med sig som kan nedtecknas på papper bland annan dold statistik, eller smutsigt livsmedel och vatten, och förstörelsen av bostäder som är strängt förbjudet i Islam, och de missförhållanden som har tillskansat gigantiska proportioner efter spridningen av bakterier och virus. Alla dessa problem är sådana som under tidens gång och genom vetenskaplig utveckling ökade förståelsen för människan så att han kunde begripa visdomen gällande dem, som tidigare varit okänd.
Men det är nödvändigt att påpeka att om det med denna metod förekommer någon form av extremism, handlingar som går utöver förnuftets gränser, felaktiga föreställningar, kortsynthet, felaktig förståelse, och mer än något annat att man anser en ogenomtänkt forskning vara bekräftad fakta, tar det en längre bort från sanningen. Istället för att göra oss medvetna om hemligheterna och kunskapen om logiken bakom de Islamiska lagarna, leder det oss på en felaktig väg. Därför, fram tills vetenskapen inte har absoluta bevis om något och detta inte blivit ett bekräftat faktum, får vi inte göra det till en utgångspunkt för att förklara logiken bakom en Islamisk lag.
När vi inte har någonting att säga måste vi insistera på att diskutera logiken bakom en viss lag, och även om vi har något att säga får vi aldrig hävda att logiken bakom en särskild lag baseras på just denna förklaring eller begränsas till det.
(4) Den sista typen handlar om de lagar, vars logik varken har förklarats i början, och inte heller beskrivits i de Islamiska böckerna och genom tidens gång inte avslöjat sina hemligheter för oss. Antalet rok’at (böneenheter), minimikvantiteten av de punkter som gör zakat obligatorisk, eller vissa ritualer av Hajj etc., faller inom ramen för denna kategori.
Bör folket i framtiden försöka avslöja hemligheterna bakom dessa lagar med hjälp av vetenskapliga upptäckter och kunskapens utveckling?
Är den sista ställföreträdaren för Profeten(S) utsedd att förklara och tyda dessa frågor?
Eller är de den typen av lagar vars logik inte kommer att förstås även bland folket i framtiden?
Vi vet ingenting om detta. Vi känner bara till att lagarna i den fjärde kategorin förtjänar respekt och deras uppfyllelse är lika viktiga som de första tre kategorierna. Detta eftersom källan till alla dessa lagar är densamma och den sista Profeten(S) som har fört dessa lagar till oss, har genom utnämnandet av profetskap bevisats genom obestridliga bevis.