Efter en lång dags arbete, var kungen utmattad, och han visste exakt vad han behövde för att fräscha upp sig. Han gick in i sin privata kammare och bad om sin hooka (vattenpipa). Hans fru kom in och tittade på honom. ”Det finns ingen mer tobak” sa hon. Kungen tittade på henne med en ilsken blick. ”Vem är det som har gjort tobak haram(förbjudet) för mig?” krävde han. Hon blickade tillbaka och log och sade ”Samma person som gjorde mig halal(tillåten) för dig!”
Han föddes till Seyyed Mohammad Hasan(RA – Rahemah-o Allah – Gud vare honom nådig) son till Seyyed Mahmud Hosseini Shirazi(RA) år 1230 e.H. (efter Hijrah – Profetens(S) utvandring från Mecka till Medina) i Shiraz, Iran. Ett exceptionellt intelligent barn som var frälsad med ett oerhört bra minne, han startade sina religiösa studier redan vid 4 års ålder. Vid 8 års ålder, hade han redan avklarat Muqaddimaat (preliminär nivå) studier vid seminariet. Vid 12 års ålder, började han medverka i avancerade lektioner i rättsvetenskap och metodik vid ett seminarium i Shiraz. Allt eftersom, reste han till Esfehan och sedan till Karbala och Najaf i Irak för att studera vid dom mest framstående skolorna vid den tiden, inkluderat Sheikh Jawaheri(RA) och Sheikh Murtadha Ansari(RA).
Vid Sheikh Jawaheris(RA) bortgång hade han blivit en av dom mest framstående shia ledarna. Staden Samarra, Irak är platsen där de tionde och elfte felfria Imamerna, Hadi(A-Alayh as-salam – frid vare med honom) och Askari(A) vilar. Hur som helst, har det varit ett i överlag sunni område, pilgrimer och besökare stötte ofta på svårigheter vid besök hos dom heliga viloplatserna. Vid 1291 e.H, bestämmer sig Mirza Shirazi(RA) för att migrera till Samarra och etablera det första shia seminariet i området. Madrasat al-Shirazi(Shirazis skola) fortsatte att träna många framstående lärda män och jurister ända tills den mötte sitt slut under Saddam eran. Han initierade även ett projekt att renovera Askaryain moskén, som innehöll gravarna från de tioende och elfte Imamerna(A) som vid den tidpunkten var förnekade.
Under 1306 e.H gav Nasiruddin, Shahen till Iran, British Imperial Tobacco Company den exklusiva rätten att producera, sälja, och exportera all iransk tobak i gengäld mot årliga betalningar till honom. Det var tänkt att detta skulle ge Shahen mycket behövd ekonomisk hjälp. Däremot, så var iransk tobak vida erkänd som en värdefull nationell tillgång av det iranska folket, som inte bara var stolta över den rika varieteten och kvaliteten av deras produkt, utan förlitade sig även mycket på omsättningarna som den tillförde. Faktumet att rättigheterna till tobaksförsäljning sålts till ett utländskt företag förargade folket. Protester bröt ut över hela Iran, men Shahen vägrade att lyssna.
Shia och sunni ledare skrev till Ayatullah Mirza Shirazi(RA), och bad honom att infalla och rädda den iranska ekonomin från Shahens destruktiva policy.
Detta är när Mirza Shirazi(RA) gjorde det till allmänn kännedom att användningen av tobak var likadant som att föra krig mot den tolfte Imamen, Imam Mahdi(AJ-Ajjal Allah ta’ala Farajah- må Gud påskynda hans återkomst). Över hela Iran vägrade bönder att odla tobaken och handelsmän vägrade att sälja den medan tjänstemän vägrade att servera den. Även Shahens fruar slutade röka i en akt av solidaritet med det iranska folket, och även Shahens egna tjänstemän vägrade att förbereda hans vattenpipa. Allt eftersom var Shahen tvungen att avbryta överenskommelsen med det utländska företaget. Eftersom det var en temporär överenskommelse så drog Mirza Shirazi(RA) tillbaka överenskommelsen, så att produktionen och användandet av tobak kunde fortsätta som vanligt. Utöver det var det en chockerande demonstration av makt från en Marja’ Taqlid (religiös auktoritet som efterföljs) att mobilisera massorna mot en monark, en händelse som skulle komma att repetera sig mindre än hundra år senare.
Tyvärr, så är dom flesta Mirza Shirazis skrifter ej tillgängliga. Dock så kan hans kunskap och kaliber utmätas genom den långa listan av erkända jurister som han lärde, inkluderat Akhund Khorasani(RA), Seyyed Mohammad Kadhim Tabatabai(RA), Sheikh Mohammad Hossein Naini(RA), Mohaddith Noori(RA), Sheikh Fadhlallah Noori(RA), och Seyyed Ismail Sadr(RA). Han är ofta refererad som Shirazi al-Kabir (Den stora Shirazin).
Han avled i Samarra, Irak år 1312 e.H. Hans kropp transporterades till Najaf, och han fick sin sista viloplats bredvid sin mentor Sheikh Murtadha Ansari(RA), i samma gård som Imam Alis(A) heliga viloplats.
”Dessa artiklar skrevs ursprungligen på engelska i Islamicinsights.com.
De har översatts och producerats om här med författarens tillstånd”