Imamats betydelse och innebörd

I alla frågor är den första och främsta egenskap som man observerar, innebörd och betydelse. Vad innebär Imamat?

I frågan om Imamat har man angett många betydelser, förklaringar och tolkningar som vi här skall nämna några utav. Vanligtvis förekommer stor åtskillnad mellan ahl ol-sunnah och shia i uttolkningen av Imamat, och det föreligger i att skillnaden i tolkning av Imamats innebörd ur deras syn och vår skiljer sig åt som mellan himmel och jord. De ser Imamat som ett av furo-e-din (religionens lärosatser) och inte av ett av usol-e-din (trons grundsatser), medan vi anser Imamat vara av ett av usol-e-din (trons grundsatser). De ser Imamat som valbarhet, medan vi anser den vara en utnämning och tillsättning – utvaldhet– av Gud och en fortsättning och vidaresträckning av profetskapet.

Vidare följer en del av de angivna tolkningarna om Imamat som anförts, dels av ahl ol-sunnah och dels från våra största lärda (Ulama) inom ämnet Imamat.

Innebörden av Imamat från ahl al-sunnahs syn
1. Första tolkningen av Sharh-e Tajrid-e QochiOm ”Tajrid ol-Aqaed” av avlidne Khajeh Nasir ed-Din Tosi har det skrivits olika kommentar material, varav ett är den redogörelse som ett av ahl al-sunnahs lärda kallad Fazel Qochi skrivit. Genomgången av denna redogörelse är passande eftersom det staplar upp trosfrågorna och ställningstagandena av ahl al-sunnah mot de av shia. Qochi säger i ”Sharh-e Tajrid”:

الامامة رئاسه عامّة في امور الدین و الدّنیا خلافة عن النبي صلی الله علیه و آله

Imamat är detsamma som ledarskap av människorna, men självfallet ledarskap och reglering av människors religiösa och världsliga frågor och angelägenheter [1].

Alltså från deras tolkning och syn är alla dessa styren som funnits genom historien Imamat. De säger att alla umayyadiska och abbasidiska kalifer hade Imamat i denna mening att de hade ett styre över folket som utstrålade religiös sken och yttre och ansåg sig själva som efterträdare av den heliga Profeten(S). Alltså i en mening; Imamat med innebörden i efterträdande och ställföreträdande i frågan om styret, ett styre som påvisar religiöst sken.

2. Ibn Khaldon är av ahl ol-sunnahs välkända lärda och har en berömd bok i historiskildring, och har skrivit en introduktion och förord till den som är känd som Ibn Khaldons förord. Även Ibn Khaldon har i denna bok tolkat och förklarat Imamat med samma mening och innebörd av generellt ledarskap i människors religiösa och världsliga frågor.

[1]. Sharh-e Tajrid Quchi sida 472