Dygnsrytmen styrs av ljuset

 

Forskningsresultat visar att den mänskliga kroppen har en biologisk klocka som styrs av hjärnans “suprachiasmatic nuclei (SCN)” vilken sitter i hypotalamus, ett område i hjärnan, beläget under talamus på undersidan av mellanhjärnan. Denna SCN har en inprogrammerad klocka av aktivitet och inaktivitet som helt enkelt fungerar som en biologisk klocka [1]. SCN är också kopplad till tallkottkörteln som utsöndrar melatonin, vilket är ett av de viktigaste hormonerna för att styra dygnsrytmen i kroppen och som även är viktig för vår sömncykel [2].

melatonin
Fig.1: Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. [3] Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. På näthinnan i ögat finns ljuskänsliga celler som skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan (vänstra bilden ovan). Hypotalamus i sin tur skickar signaler till bland annat tallkottkörteln som tillverkar hormonet melatonin (högra bilden ovan).

Det finns ljuskänsliga celler i ögat som är kopplade till SCN [4]. När det är ljust dvs. när solen är uppe, så produceras melatonin i små mängder. Men då det är mörkt dvs. på kvällen och natten höjs koncentrationen av dess produktion. Därmed blir människan trött och vill sova. Parallellt med att melatonin koncentrationen ökas så ställs ämnesomsättningen om så att kroppen vilar under natten. [3]

Det som sker under natten är att det frigörs energi från kroppens energiförråd, i muskler och lever tillskillnad från dagen, då energi frisätts från maten. [5] I andra studier ser man en minskning i värde på kroppstemperaturen och blodtrycket, [6] urinproduktionen och även tarmarna som rör sig långsammare under natten. [7]

dygnen
Fig.2: Illustration på några av de fysiologiska ändringar under dygnet. [8, 9]

Nattarbete

Det är svårt att ställa om den biologiska klockan. En nattarbetare slutar oftast skiftet på kvällen och går/kör hem vid morgonkvisten när solen går upp. Denna typ av ljus har en speciellt stark inverkan på återställningen av människans biologiska klocka enligt studierna, vilket gör det ännu svårare. [10] Det är otroligt svårt att ställa om sig till nattarbete, bland annat för att vår biologiska klocka gör oss sömniga nattetid. Detta har också visat sig i flertalet studier då olyckor i trafiken tenderar att vara betydligt vanligare mellan kl.01 och kl.06 då nattarbetare åker hem. [11-14] Vissa människor kan dock anpassa sig bättre än andra – och vissa anpassar sig aldrig till nattarbete.

Som det har konstaterats är det bland annat ur vetenskapliga grunder som tyngden av sömn på natten har nämnts i Koranen redan för över 1400 år sedan, långt innan de vetenskapliga grunderna och teknologin var tillgängliga för att undersöka studien. Människans Skapare säger:
Och det är Han som gör natten till en klädnad för er och gör sömnen till vila och gör [var] dag till en uppståndelse.” (Koranen, 25:47)

 

Källor:

[1] Forester, Russel & Kreitzman, Leon (2005). The Rhythms Of Life: The Biological Clocks That Control the Daily Lives of Every Living Thing. s. 6

[2] Ibid., s. 143-145

[3] http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/

[4] http://www.nigms.nih.gov/Education/Pages/Factsheet_CircadianRhythms.aspx

[5] Brigham and Women’s Hospital. ”How liver ’talks’ to muscle: A well-timed, coordinated conversation.” ScienceDaily. ScienceDaily, 23 oktober 2013. <www.sciencedaily.com/releases/2013/10/131023131758.htm>.

[6] http://healthysleep.med.harvard.edu/healthy/science/what/characteristics

[7] http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Barn-och-foraldrar/Mat-somn-och-praktiska-rad/Skrik/Barn-och-somn/?ar=True

[8] http://thebrain.mcgill.ca/flash/i/i_11/i_11_p/i_11_p_hor/i_11_p_hor.html

[9] http://www.kalvin.mu/media/1797/klocka.jpg

[10] Michael Price, Monitor Staff. The risks of night work. Science Watch. Januari 2011, Vol. 42, nr. 1, utskrift version: s. 38

[11] Rogers AE. The Effects of Fatigue and Sleepiness on Nurse Performance and Patient Safety. I: Hughes RG, editor. Patient Safety and Quality: An Evidence-Based Handbook for Nurses. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2008 Apr. Kapitel 40

[12] Marcus CL, Loughlin GM. Effect of sleep deprivation on driving safety in housestaff. Sleep. 1996 Dec;19(10):763-6. PubMed PMID: 9085483.

[13] Steele MT, Ma OJ, Watson WA, et al. The occupational risk of motor vehicle collisions for emergency medicine residents. Acad Emerg Med. 1999 Okt.;610:1050–3

[14] Stutts JC, Wilkins JW, Vaughn BV. Why do people have drowsy driving crashes? Input from drivers who did. Washington, DC: AAA Foundation for Traffic Safety; 1999.