Profetens och Imamernas ofelbarhet

Märk: en muslim skall ägna stor uppmärksamhet åt denna trosfråga för att kunna förstå de djupare synpunkterna på religionen. Först av allt skall han pröva profetens och Imamernas karaktär med hjälp av sitt förstånd och genom studier. Sedan han övertygat sig om vad som är sant skall han forska vidare och hålla i minnet att profetens och Imamerna var ofelbara, dvs. de kunde inte göra något ont eller något fel. De kunde inte ens tänka sig att göra något ont. När man blivit övertygad om sanningen i Islam och i föreställningen om profetens och Imamernas ofelbarhet torde det bli mycket lättare att tillägna sig religiösa lärdomar och uppfattningar.

Ingen profet – “Nabi” eller “Rasol” – från Adam till Mohammad kunde begå sådana fel som folk i allmänhet gör sig skyldiga till:

Att begå misstag innebär vilseledning. De var sända av Gud och ledda av Gud. Från och med Profeten Mohammad(S) finns fjorton Ma’som(A) eller ofelbara. De innefattar profeten Mohammad(S), hans dotter Fatimah Zahra(A) och de tolv Imamerna(A). Shiamuslimerna tror på tolv Imamer från och med Imam Ali(A), vilka var profetens(S) rätta arvtagare både i kunskap och ofelbarhet.

En profet måste förkroppsliga kunskapen. Profetkallet är en ställning så hög att denne med nödvändighet kommer att bli en skatt av gudomlig kunskap som han kan förmedla åt dem som tror på honom. Därför måste vem som än blev hans efterföljare nödvändigtvis också ha haft samma slags gudomliga kunskap, annars kunde denne inte med framgång förmedla den godomliga kunskapen och predika profetens religion för omvärlden. Den förutsättningen begränsade valet av efterföljare till profeten. Detta är anledningen till att shiamuslimerna anser att Mohammad som profet var kunskapen förkroppsligad och att hans efterföljare Ali och Imarnerna också ägde gudomlig kunskap.

Ahl al Bait(A)
Det avser profeten Mohammads(S) ättlingar genom Fatimah Zahra(A) och Imam Ali(A), inklusive Fatimah(A) och Imam Ali(A).

Man måste älska Ahl al Bait(A) som Koranen och profeten Mohammad(S) har föreskrivit. Koranen säger i sura 42:23: ”Säg: jag ber er inte om någon lön (för detta) utom kärleken till mina nära” (dvs. Ah al Bait).

Profeten(S) sade: “O muslimer, jag lämnar efter mig två dyrbarheter (källor till vägledning). Allahs Heliga Skrift och min Ahl al Bait. Så länge ni håller dem trofast samman skall ni aldrig bli vilseledda efter mig. Och båda skall förbli oskiljaktiga tills de möter mig vid Kauthars källa i Paradiset på uppståndelsens dag.”