Fråga:
I Den heliga Koranen står det:
”Era beskyddare är inga andra än Gud och Hans Sändebud och de [övriga] troende – de som förrättar bönen och betalar allmoseskatten och som böjer rygg och knän [inför Gud].” (Den heliga Koranen 5:55)
Denna vers sägs referera till Imam Ali då han gav sin ring till en tiggare under bön, under ruko’. Detta har bekräftats utav 24 hadither utöver Ahl al Bayts.
Men jag försökte förstå scenariot . Föreställ er Imam Ali, Amir al mo2mini, al ma’som förrätta bönen. Jag tror på inget annat än att han är så koncentrerad att han aldrig lägger märke till vad som händer runt omkring honom. Att han är så inne i mötet med Gud att han inte skulle kunna märka av denna tiggare. Utan djupare kunskap angående denna händelse får man bilden utav Imam Ali att han är precis som de flesta utav oss, att han ber okoncentrerat, vilket jag är hundra på att det inte stämmer.
Hur kunde denna händelse ske? Var det för att förmedla ett budskap? Var det för att säga ge sadaqa oavsett vad?
Svar:
I Guds Namn
Salam
Vi kan gå ännu högre upp; Profeten(S). De flesta har säkert hört berättelsen om när Profeten(S) vid ett tillfälle läste bönen extra snabb och när han efteråt frågades så svarade han: hörde ni inte lilla barnet som grät efter sin mor som stått i bön, och med det visade att man måste ta hänsyn till de med minst förmåga. Uppenbarligen var Profeten(S) medveten om vad som försiggick runtom. Medan Ibland längtade Profeten(S) så mycket till bönen att han så fort azan tid var inne ropade: ge oss ro O Bibal.
Det som är grundläggande är att Guds awliya’s tillstånd i dyrkan är inte alltid konstant och exakt samma. Det varierar utav olika anledning. Alltid högre upp än oss vanligas tillstånd säkerligen men ändå inte konstant. Varje bön för dem kan man säga är unik på sitt sätt.
Sen är det stor skillnad mellan att Imam Ali(A) inte märker när pil tas ut ur hans ben och mellan att han märker en fattig som ber om hjälp. Den första är något som har att göra helt med hans egen person och handlar om honom själv medan den andra handlar om Gud precis som bönen. Så Imam Ali(A) ”kommer inte ur” sin närvaro i Guds möte för att se till den fattige utan han i ser den fattige i Guds närvaro. Är skillnaden tydlig?
En ännu viktigare sak; vad är att närma sig Gud om det inte resulterar i att vara mer mån om och hjälpa Hans skapelser?
För övrigt så är blunda i bönen makrooh (orekommenderat); exakt anledning till varför vet vi inte men kanske möjligen kan en del av det vara för att inte vara helt ovetande om vad som händer omkring utifall något viktigt – Gud vet bäst!
Må Gud påskynda hans ankomst inshaAllah!