Islamiska frågor och svar, Islamiska lagar (Fiqh), Taqlid
Har vi rätt att undersöka logiken bakom de Islamiska lagarna?
Fråga:
Har vi rätt att undersöka logiken bakom de Islamiska lagarna?
Svar:
Vi kommer nu att diskutera de viktigaste frågorna kring de Islamiska lagarna, dess regler och föreskrifter samt deras filosofi och de flesta av frågorna och svaren är baserade på detta.
”Varför skall vi be böner är kanske en fråga varje person ställer sig själv? Varför ska en person vallfärda till Guds hus? Varför är det förbjudet att ta ränta inom Islam? Vad är filosofin bakom förbjudandet av fläskkött? Varför är polygami tillåtet inom Islam? Varför är det förbjudet att äta med guld och silver bestick? osv … osv …”
Vissa lärda människor och akademiker har diskuterat dessa frågor på ett vackert sätt. Från dem har vissa endast förklarat en aspekt av frågan. Vissa anser att vi inte skall undersöka logiken bakom de Islamiska lagarna och andra tycker det motsatta, dvs. att det är nödvändigt att förstå logiken bakom de Islamiska lagarna.
Med hänsyn till dessa rättslärdas synpunkter, presenterar vi våra åsikter i frågan:
Du kanske blir förvånad över att båda grupperna har rätt. Vi har rättigheten att ifrågasätta och samtidigt har vi inte denna rättighet.
Det kan förklaras på detta sätt:
Från den heliga Koranen, den heliga Profeten(S) och Imamernas(A) traditioner och från uttalandena av deras följeslagare och vänner lärde vi oss att det alltid varit en vana att diskutera filosofin bakom de Islamiska lagarna. Det borde också vara på det viset eftersom de trodde att den heliga Koranen var en oberoende och logisk källa, och således hade de givit sig själva rätten att diskutera de Islamiska lagarna på ett rationellt sätt och ställa frågor om dess filosofi.
I enlighet med Islams principer, introduceras Allah(SWT) på följande sätt:
Han är en sådan existens, som har oändlig kunskap och visdom och Han är oberoende av alla ting och varelser. Alla Hans verk är baserade på visdom, huruvida vi förstår det eller inte. Hans verk innehåller aldrig någon felaktighet eller meningslöshet och Han har skickat profeterna(A) för att undervisa, utbilda och inbjuda människorna till sanningen och rättvisan.
Att Gud introduceras på ett sådant sätt uppmuntrar oss att ställa frågor om de Islamiska lagarna, dess effekter och dess filosofi, som naturligtvis har ett stort inflytande på våra liv.
Det är ett misstag att tro att den heliga Koranen inte handlar om praktiska lagar och annan information; och att den bara handlar om religionens grund och övertygelse, eftersom vi ser att den heliga Koranen efter befallningen om fasta i den heliga månaden av Ramadan säger:
”TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud.” (Den heliga Koranen 2:183)
På detta sätt vill Han förmedla till oss att logiken bakom fastan är att hålla sig borta från synder, vilket kan uppnås genom denna andliga övning och genom att kontrollera sina begär. Koranen säger följande om de sjuka och resenärerna som är befriade från att fasta:
”… Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar. Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er…” (Den heliga Koranen 2:185)
Och Gud vill inte ha svårigheter och misstag; det är filosofin bakom detta.
Koranen förbjuder hasardspel och vin och säger följande om dem:
”Djävulen vill med hjälp av rusdrycker och spel om pengar framkalla fiendskap och hat mellan er och få er att glömma Gud och plikten att förrätta bönen. Vill ni inte upphöra [med allt detta]?”(Den heliga Koranen 5:91)
Koranen talar om de främmande kvinnorna angående att inte titta på dem:
”SÄG till de troende männen att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet; det leder till större renhet i deras liv. Gud är underrättad om vad de gör.” (Den heliga Koranen 24:30)
Denna handling är bra för deras kyskhet. Och den säger följande angående förbudet mot att tillåta icke troende inträda moskén i Mecka:
”TROENDE! De som sätter medhjälpare vid Guds sida är orena [på grund av sin avgudadyrkan]! Efter utgången av detta år skall de därför inte tillåtas närma sig den heliga Moskén…” (Den heliga Koranen 9:28)
De icke troende betraktas som rituellt orena [bland annat eftersom de inte tror på Gud eller praktiserar Hans påbud] och därför har de inte någon rätt att tillträda den heliga moskén.
Koranen talar även om den allmänna förmögenheten och att en del av den skall gå till de fattiga människorna:
”Det som Gud anvisar Sitt Sändebud av [det byte som tagits utan krig] av städernas folk tillhör Gud och Sändebudet, [hans] närmaste, de faderlösa och de behövande och vandringsmannen. Det får inte bli [en handelsvara], som cirkulerar mellan dem av er som lever i välstånd…” (Den heliga Koranen 59:7)
Gud har förbehållit denna rikedom för Profeten(S) och för allmänna omkostnader, så att rikedomen inte begränsas till de rika och förmögna människorna och att de vanliga människorna således inte skall förbli fattiga.
Och på detta sätt blir filosofin bakom många av de Islamiska lagarna förklarad, och om vi skulle nämna alla dessa skulle denna text bli onödigt lång.
Vi erhåller också sådana exempel från den heliga Profetens(S) och Imamernas(A) traditioner. Imamerna(A) förklarade själva filosofin bakom de Islamiska lagarna eller besvarade de frågor deras kompanjoner ställde. Den berömda rättslärde Sheikh Saduq(RA) har skrivit en berömd bok, Ilalush Sharaeh, och som namnet i sig bekräftar är boken en samling av sådana traditioner.
När vi därför tydligt ser att den ärorika Koranen och de Islamiska ledarna vid flera tillfällen har förklarat logiken bakom de Islamiska lagarna, är detta ett bevis på att de har gett oss rätten att diskutera dem. Om situationen vore annorlunda skulle de ha avhållit oss från begrundande och forskning angående de Islamiska lagarna.
Från vad som än sagts ovan kan man konstatera att det är tillåtet att göra undersökningar och finna orsakerna bakom de Islamiska lagarna.
Och på detta sätt har den helige Profetens(S) och Imamernas(A) talesätt och förklaringar gett oss rätten att lära känna hemligheterna bakom de Islamiska lagarna.
Det är fel att tro att betydelsen och värdet av de Islamiska lagarna minskar genom att förklara filosofin bakom dem. I själva verket tillfredställer förklaringarna av dessa saker en persons intellekt och förnuft vilket resulterar i att han tillämpar lagarna i sitt praktiska liv, vilket gör livet mer dynamiskt. Och på detta sätt följer inte en person de Islamiska lagarna på ett torrt och livlöst sätt, utan agerar enligt dem med en stor glöd och vilja. Detta var en aspekt av frågan.
Den andra är att allteftersom tiden fortlöper kommer vår kunskap, oavsett hur mycket den än ökar, alltid att vara begränsad. Vi kan inte veta allt. Om människan hade vetat allt som finns att veta i världen, då skulle karavanen av kunskap och forskning ha stoppats helt.
De saker som vi inte har någon kännedom om är snarare som ett stort hav, och de saker som vi har kännedom om är som en droppe i detta hav, eller de saker vi har kunskap om är ungefär som en mening i en stor bok. Och för att vi skall kunna skaffa oss kunskap om de saker vi inte vet, kommer vi att kräva en Professor från den andra världen, och även då kommer vi inte att kunna förstå dem helt ut. På samma sätt, om de människor som levde för tusen år sedan hade lärt sig vår tids vetenskapliga kunskap, så hade de inte kunnat förstå den. De skulle inte ha kunnat nå djupet genom deras eget tänkande och intelligens.
Vi vet alla att källan till himmelsk visdom kommer från den oändliga kunskapen av Gud, den Allsmäktige. Han är en sådan källa som är medveten om allt i hela universum. För Honom har ord som dåtid, framtid, frånvaro och närvaro inte någon betydelse; snarare är Han allvetande och medveten om allt.
Efter att ha beaktat dessa omständigheter kan vi förvänta oss att förstå all filosofi bakom de Islamiska lagarna? Om det vore så, vad skulle i sådana fall behovet av profeterna(A) uppstå? Vi skulle sätta oss ned och rätta till de saker som vi anser vara rätt enligt våra egna infall och önskedrömmar och således leda ett liv där vi strövar omkring i en öken. Och på andra sidan uppstår frågan: är vi medvetna om filosofin bakom existensen av varje varelse i denna värld, och om de lagar som styr dem? De religiösa lagarna skiljer sig inte från skapelsen och vår kunskap om dem båda är begränsad.
Utifrån denna diskussion kan man konstatera följande:
Under alla tidsåldrar har endast de filosofier av Islamiska lagar kunnat begripas, som varit inom ramen för dess kunskaper och i enlighet med dess leverne. I princip kan vi inte förvänta oss mer på grund av vår begränsade kunskap och på grund av djupet i dessa lagar. Vi sammanfattar med följande ord att om vi vill följa de Islamiska lagarna så kan vi inte ställa som ett krav att förstå deras innebörd fullt ut, för det skulle betyda att vi påstår oss ha obegränsad kunskap och att vi anser vår intelligens var likvärdig med Guds, och det är i sig självt motsägelsefullt.
I korthet är diskussionerna om den dolda logiken bakom lagarna, och rätten att tala om dem, en sak och att lyda dessa lagar är en annan. Det senare är inte ett villkor för det föregående.
Vi diskuterar kring religiösa lagar för att öka vår kunskap om deras förmåner, betydelser och olika effekter. Vi diskutera inte dessa saker för att besluta om huruvida vi ska följa dessa lagar eller inte.
Det är som att fråga läkaren om vår behandling, om de läkemedel som ordinerats, deras effekter och fördelar etc., så att vi kan få mer information om dessa ting. Hursomhelst tar vi medicinen och är inte beroende av hans förklaring, annars skulle det vara nödvändigt att man också var en läkare.
Det är nödvändigt att lägga på minnet, att syftet med diskussionerna om hemligheterna och den dolda visdomen bakom lagarna är, i största möjliga utsträckning, att gissa och med fantasin föreställa sig filosofin bakom de höga religiösa lagarna. På detta sätt kan det till exempel sägas att Azan är ett medel för att framställa höga ljud, Bönen är en typ av svensk motion och syftet med fastan är att gå ner i vikt, att Hajj är en form av inkomst för araber och att nedfallen med pannan till marken (sajdah) och att böja sig (rokoo’) är ett hjälpmedel att skydda benen.
Nej – som ni kanske förstår, är inte det syftet bakom de Islamiska lagarna, eftersom fantasifulla idéer och inbillningar inte bara leder en person bort från de Islamiska lagarna utan även minskar deras värde och det skulle innebära att dessa lagar blir otillförlitliga.