Varför har just rättvisa kommit att bli en av de Guds egenskaper som utgör trons fem pelare?
Vad är skillnaden mellan rättvisa och jämlikhet?
Innan vi ger oss in i den diskussionen måste vi göra klart för oss varför de lärda har valt just rättvisan som en av trons fem pelare.
I den islamiska läran är Gud “allvetande”, “allsmäktig”, “rättvis”, “barmhärtig”, “medlidsam”, “evig”, “skapare” m.m. Men varför har man valt rättvisa bland alla dessa egenskaper?
För att besvara denna viktiga fråga måste vi först och främst lägga märke till följande punkter:
1. Anledningen till att rättvisan är så viktig är att många andra egenskaper bygger på den. ‘Adl, eller rättvisa innebär att ställa någonting på dess rätta plats. På så sätt kan man förstå att sådana egenskaper som “barmhärtighet”, “medlidande” etc. är beroende av Guds rättvisa.
2. Domedagsfrågan eller återuppståndelse efter döden, är också avhängig av den gudomliga rättvisan. Likaså är profeternas uppgift beroende av denna egenskap.
3. Redan i början av islams historia uppstod en konflikt mellan olika grupper bland teologerna angående den islamiska lärans syn på den gudomliga rättvisan. En grupp muslimer inom den sunnitiska grenen som kallades för ash’ariter ansåg att man inte kunde skilja mellan rättvisa och orättvisa handlingar hos Gud. De ansåg att allt vad Gud gjorde var rättvist. De ansåg vidare att människan inte enbart med hjälp av sitt förnuft kunde skilja mellan “gott” och “ont”. Det vill säga att det inte fanns något som i sig var “gott” eller “ont”. De kunde inte föreställa sig att människor skulle kunna avgöra om en sådan handling, som att göra en god gärning eller en ond gärning, var god eller ond. Ash’ariterna var kända för att ha flera liknande märkliga misstolkningar av den islamiska läran.
En annan grupp bland de islamiska teologerna som kallades för mu’taziliterna, vilka också tillhörde den sunnitiska grenen av islam, samt shi’iterna ansåg däremot att Gud var rättvis och att Han aldrig begick orättvisa handlingar.
Senare delade man dessa grupper i två huvudkategorier. Den andra gruppen kallades för ‘adlia-gruppen vars kännetecken var att den räknade rättviseprincipen bland sina främsta principer medan den första gruppen, dvs. ash’ariterna döptes till qair ‘adlia-gruppen. Shi’iterna tillhörde som det framgick tidigare ‘adlia-gruppen.
Shi’iterna skilde sig från andra grupper inom den s.k. ‘adlia-gruppen genom att välja en annan princip, dvs. principen om imamat, vilket betyder ledarskap, som en av sina främsta principer.
Man bör dock komma ihåg att när diskussionen rör sig om rättvisa i samband med imamat, så gäller det den shi’itiska rättsskolan.
4. Med tanke på att religionens fundament sammanhänger med dessa principer, och att den gudomliga rättvisans återspegling i det mänskliga samfundet är av utomordentligt stor betydelse, och dessutom med tanke på att rättvisan utgör en av de viktigaste grundpelarna i det mänskliga samfundet, så utgör valet av rättviseprincipen som en av trons fem pelare nyckeln till rättvisans etablerande i de mänskliga samfunden. Och den innebär kamp mot varje form av orättvisa.
Enligt rättviseprincipen härskar gudomlig rättvisa över hela världsalltet. Detta visar nödvändigheten av att rättvisa, även i de mänskliga samfunden, måste vara gällande i alla avseenden.
Hela det skapade världsalltet bygger på gudomlig rättvisa, och de mänskliga samfunden kan inte bestå utan den.
Men vad är då rättvisa?
Rättvisa har två olika innebörder
A. Detta ords extensiva innebörd är, så som det framgick, att ställa allting på dess rätta plats, vilket innebär balans och jämvikt. Denna tolkning av rättvisa härskar över hela det skapade världsalltet, universum, inom atomen, i människans struktur, på alla planeter och i alla varelser m.m.
Detta är också innebörden av islams profet Mohammads(S), tradition, sunnah, och den lyder enligt följande: “Jorden och himlarna är uppbyggda på rättvisa.”
Om den balans som råder mellan exempelvis gravitationskraften och de krafter som motverkar den skulle rubbas, så förlorar jorden sin balans och den ena eller andra kraften segrar och leder till jordens fördärv. Antingen dras jorden till solen och brinner eller så går jorden ur sin bana och förstörs i den oändliga rymden.
B. Den andra innebörden av ordet är att ta hänsyn till människors rättigheter. Motsatsen till detta är förtryck, vilket innebär att kränka andras rättigheter eller ta deras rätt och tillägna sig den, eller ge den till andra, eller utsätta någon för diskriminering, vilket innebär att vissa får sina rättigheter tillgodosedda medan andra inte får det.
Båda tolkningarna gäller för Gud även om den första är mer övergripande. Vi kommer att beröra den andra innebörden i följande diskussioner.
Meningen med gudomlig rättvisa är att man varken får kränka någons rättigheter eller ge dennes rätt till någon annan, samt att man inte får diskriminera folkgrupper. Gud är rättvis i alla avseenden.
Förtryck och orättvisa, vare sig de må syfta till att kränka någons rättigheter eller ge dennes rättigheter åt någon annan, eller diskriminering, har ingen plats Hos Guds obefläckade väsen. Han kommer aldrig att bestraffa den som har gjort goda gärningar, och uppmuntrar aldrig den som gör onda gärningar. Han straffar aldrig någon för en annan människas synder, och bestraffar aldrig urskillningslöst. Även om alla i ett samhälle skulle vara syndare utom en enda, så kommer Gud att skilja hans räkenskap från andras. Denne kommer inte att bestraffas med syndarna.
De islamiska teologerna som kallades för ash’ariterna påstod att “om Gud sänder sina profeter till helvetet och syndarna till paradiset, är detta inte orättvist”. Detta är en missuppfattning av den gudomliga rättvisan och kan snarare liknas vid ett oförskämt och grundlöst påstående. Den vars förnuft inte är besudlat med vidskepelser lämnar sådana påståenden därhän.
Skillnaden mellan rättvisa och jämlikhet
En annan punkt som vi med nödvändighet måste ta upp är att man ibland förväxlar rättvisa och jämlikhet. Man tror att rättvisa innebär att jämlikhet skall upprätthållas, fast så inte är fallet.
Jämlikhet är inte ett villkor för rättvisa, utan rättigheter och prioriteringar är vad som måste beaktas i rättvisefrågor. Det är exempelvis inte rättvist att ge alla elever i en klass samma betyg oavsett deras begåvning. Rättvisa mellan två arbetare är inte att ge lika lön till båda, oavsett deras prestationer eller arbetsuppgifter.
Rättvisa i de nämnda fallen är att betygsätta varje elev i enlighet med dennes kunskaper och färdigheter och att ge varje arbetare lön i enlighet med det arbete denne utfört.
I naturen betyder rättvisa i dess omfattande betydelse samma sak. Det vore inte rättvist om en vals hjärta, när valen väger flera tusen kilo, skulle väga lika mycket som en liten sparvs hjärta. Eller att ett stort och gammalt träd skulle ha like mycket rötter som en liten planta. Om så vore skulle det vara ytterst orättvist.
Rättvisa betyder att varje varelse får vad den skall ha i proportion till sin förmåga.