Idag konsumeras alkohol regelbundet av cirka två miljarder människor i världen [1]. Enligt World Health Organization (WHO), anses alkohol vara bland de tredje största riskfaktorerna till tidig dödlighet, nedsatt kroppsfunktion och hälsoskador ur ett globalt perspektiv [1]. Alkoholkonsumtion har orsakat 3,8% av all dödlighet (2,5 miljoner människor) och gett upphov till en sjukdomsbörda, DALY, som omfattar 4,5% (69,4 miljoner människor) enligt WHOs globala mätningar. Men på vilket sätt påverkar alkohol kroppen? Vad säger vetenskapen kring alkoholens fördelar och nackdelar? Vad säger islam om alkoholkonsumtion?
Påverkan på lever
När en person dricker alkohol absorberas den genom magsäckens slemhinna och även av tunntarmen ut till blodet och cirka 80% av den konsumerade mängden alkohol når levern. Där metaboliseras den av enzymet alkoholdehydrogenas till acetaldehyd, som är ett toxiskt ämne, och vidare av aldehyddehydrogenas till ättiksyra [3]. Under dessa reaktioner bildas NADH från NAD+ och denna ökning av NADH kan ändra flera metaboliska processer i kroppen. Exempelvis stimulerar det till ökad bildning av triglycerider i levern [4]. Dessa triglycerider kan ackumulera och leda till fettlever. Fettlever kan förekomma hos majoriteten av befolkningen i Sverige i åldern 15-84 år och räknas som ett reversibelt tillstånd för personer med hög alkoholkonsumtion, vilket är beräknat till närmare 800000 personer i Sverige [2].
Den ökade mängden NADH kan även hämma citronsyracykeln och istället stimulera en ökad bildning av laktat genom laktatdehydrogenas samt ketoner genom ketogenesen. Förhöjda halter av dessa kan öka protonmängden, minska pH-värdet och leda till risk för laktat- respektive ketonacidos [5].
Fettlever kan vid fortsatt alkoholkonsumtion utvecklas till hepatitis och cirrhosis [5] och alkohol anses vara den främsta orsaken till fettlever och cirrhosis [2]. Hepatitis kännetecknas av ett inflammatoriskt tillstånd i levercellerna, sk hepatocyterna. Själva etiologin är idag inte helt känd, men det finns teorier som förklarar inflammationen genom att alkohol ökar tarmpermeabiliteten för endotoxiner (membranpartiklar i bakterier) vilket leder till en okontrollerad aktivering av makrofagerna i levern, sk Kupfferscellerna. När dessa aktiveras släpper de ifrån sig cytokiner, som interleukin-6, och leder till en inflammatorisk reaktion [6]. Detta kan predisponera för levercirros, eller sk skrumplever.
Efter en långvarig inflammation och efter att cytokiner har frisläppts kan det stimulera till bildningen av myofibroblaster, som frisläpper kollagen. Nybildningen av bindväv balanseras normalt av en samtidig nedbrytning. Vid kronisk cellskada dominerar nybildningen, vilket leder till fibros och ärrbildningar [7]. Detta är ett irreversibelt tillstånd, som kan göra att levern får svårare att klara av sina viktiga uppgifter, så som att rena kroppen från gifter och bilda proteiner. Vid allvarlig sjukdomsutveckling kan levern bli helt förstörd vilket kan vara livshotande.
Alkohol och cancer
Enligt WHO har omfattande alkoholkonsumtion ett signifikant samband med cancer [1]. En italiensk studie undersökte sambandet mellan alkoholkonsumtion och risken för cancer genom att undersöka över 200 studier i en meta-analys. Resultatet visade att alkoholkonsumtion framför allt ökade risken för cancer i den orala kaviteten, pharynx, esophagus och larynx. Alkohol innebär även en signifikant stor risk för cancer i mage, tjocktarm, ändtarm, lever och kvinnlig bröstcancer [8].
Effekter av alkohol på hjärtat
Konsumtionen av alkohol kan ha både fördelar och nackdelar för hjärtats funktion och det kardiovaskulära systemet (15) vilket kan bero på mängden alkohol som konsumeras. Enligt vissa studier har låg till måttlig konsumtion associerats med förbättrad hjärtfunktion [15]. Det kan öka nivåerna av HDL, eller det “goda” kolestrolet, ha en antikoagulerande effekt genom interaktion med komponenter i det fibrinolytiska systemet och lösa upp blodkoagel. Detta kan innebära positiva effekter när det gäller blockering av blodkärl och syretillgängligheten (ischemi) [16].
Stora mängder alkohol innebär dock klara risker för skador på hjärta och kärl [2] då det kan leda till hjärtsvikt [17] och öka risken för hypertriglyceridemia, kardiomyopati, högt blodtryck och stroke [18].
Påverkan på övrig kropp
Enligt WHO [1] kan alkohol vara en orsaksfaktor för över 60 sjukdomar och en bidragande faktor till över 200 andra. Neurologiskt sätt kan stor konsumtion av alkohol leda till en brist på koenzymet tiamin, vilket kan leda till neurologiska skador så som Wernicke-Korsakoffs syndrom [9]. Detta innebär en stor påverkan på kroppen då drabbade individer kan få global konfusion inkl förvirring, desorientering till tid och rum, nedsatt koncentrationsförmåga, påverkan på ögonsymptom (pupillförändringar mm), hjärtsvikt och i mer kroniska fall demens och polyneuropati mm [10]. Även depressionssjukdomar ökar starkt vid alkoholberoende och i Sverige beräknas 48% av självmorden vara direkt eller indirekt alkoholrelaterade [11].
Risken för missbildningar och missfall ökar också under graviditeten. Ett exempel på en fosterskada som kan uppstå är fetalt alkoholsyndrom, som är en sjukdom som uppstår efter att modern har druckit alkohol under graviditeten. För fostret kan det innebära omfattande skador så som kraniofaciala defekter, dysfunktion i CNS, och avvikelser i tillväxten vilket kan innebära mentala, fysiska och beteendemässiga problem [12].
Alkohol kan även innebära en påverkan på muskler och njurar. Stora doser av alkohol kan leda till en irreversibel muskelskada som kännetecknas av en ökad aktivitet av keratinkinas i musklerna [13]. Njuren har en viktig funktion som är att hålla vätske- och saltbalansen balanserad och skydda cellerna från skada av svullnad/krympning till följd av obalanserad osmos-effekt. Dess arbete styrs bland annat av hormonet ADH som utsöndras från hypofysen. Vid konsumtion av alkohol inhiberas bildningen av ADH, vilket leder till en obalans i vätskenivån och leder till högre urinvolym [14]. Detta kan leda till uttorkning, huvudvärk och illamående efter alkoholintag.
Den heliga Koranen om alkohol
Alkoholens påverkan på kroppen kan alltså innebära både för- och nackdelar enligt vetenskapen idag. Den heliga Koranen tar upp detta:
”Och ur frukterna av dadelpalmen och vinrankan utvinner ni både vin och hälsosam näring; i detta ligger helt visst ett budskap till dem som använder sitt förstånd” (den heliga Koranen 16:67)
”De frågar dig om rusdrycker och spel om pengar. Säg: ”Det ligger svår synd i bådadera men [också] något som kan vara människan till nytta. Det onda de medför är dock större än den nytta de kan ge…” (den heliga Koranen 2:219)
I ovanstående verser tar den heliga Koranen alltså upp att rusdrycker inklusive vin kan ha fördelar och nackdelar, men att nackdelarna överstiger fördelarna. Detta stöttas även av en del nutida forskare. I en rapport av World Health Organization [1] skriver man att de skadliga effekterna av stor alkoholkonsumtion väger mycket tyngre än fördelarna. Samma slutsats fås i Läkartidningens artikel [2] som konkluderar att nackdelarna överväger fördelarna. Detta är i enlighet med Koranens budskap som uppenbarades för mer än 1400 år sedan.
Källor
1. Kaplan, W. (2004), Harmful use of Alcohol Alcohol Use Disorders and Alcoholic Liver Diseases, Priority Medicines for Europe and the World ”A Public Health Approach to Innovation”, WHO International.
http://www.who.int/medicines/areas/priority_medicines/BP6_14Alcohol.pdf
2. Andréasson, S.; Allebeck, P. (2005). Alcohol as medication is no good. More risks than benefits according to a survey of current knowledge, Lakartidningen 102 (9): 632
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=492
3. Mozayni, A. et al (2004), Handbook of Drug Interactions, Humana Press, US.
4. Lieber C. (2004), Alcoholic fatty liver: its pathogenesis and mechanism of progression to inflammation and fibrosis, Alcohol, Volume 34, Issue 1, p: 9-19
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15670660
5. Harvey, R. (2011), Biochemistry Fifth Edition, Wolters Kluwer Health, Baltimore, US.
6. Björnsson, E. (2015), Hepatit, alkoholorsakad:
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1313
7. Stål, P. (2015), Levercirros:
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2396
8. Bagnardi V. (2001), Alcohol consumption and the risk of cancer: a meta-analysis, Alcohol Research and Health [1535-7414] V yr: 2001 vol: 25 iss: 4 pg: 263 -70
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11910703
9. Matsushita S. etal. (2011). Alcoholic dementia and Korsakoff syndrome. Nihon Rinsho 69: s170-s176
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22755178
10. Söderberg, M. (2014), Wenicke-Korsakoffs syndrome:
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1374
11. Sjögren, H. et al (2000), Role of alcohol in unnatural deaths: A study of all deaths in Sweden. Alcohol Clin Exp Res 24:1050-6.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Role+of+alcohol+in+unnatural+deaths%3A+A+study+of+all+deaths+in+Sweden
12. Boyles, A. et al (2010), Maternal alcohol consumption, alcohol metabolism genes, and the risk of oral clefts: a population-based casecontrol study in Norway, American Journal of Epidemiology 172: 924-931
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Maternal+alcohol+consumption%2C+alcohol+metabolism+genes%2C+and+the+risk+of+oral+clefts%3A+a+population-based+casecontrol+study+in+Norway
13. Song, S. et al (1972), Ethanol produces muscle damage in human volunteers, Science [0036-8075] vol.175 iss:4019 pg: 327-8
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Ethanol+produces+muscle+damage+in+human+volunteers
14. Vander et.al (2001), Human Physiology: The mechanism of body function, Eight Edition, McGraw-Hill Higher Education, US.
15. Gardner, J. (2015), Alcohol effects on cardiac function, Comprehensive physiology, vol:5 iss:2 pg:791-802
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25880513
16. Mochly-Rosen, D. et al (2010), Alcohol and Health, Focus On: The Cardiovascular System:
http://pubs.niaaa.nih.gov/publications/arh40/76-86.htm
17. Djousse, L. (2008), Alcohol consumption and heart failure: a systematic review, Curr Atheroscler Rep 10 (2): 117-20
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18417065
18. Saremi, A. et al (2008), The cardiovascular implications of alcohol and red wine , AMJ Ther, (3): 265–77
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18496264