Fråga:
Gud, den Allsmäktige, fastslår i Surah Yusuf, vers 100:
”Och han anvisade föräldrarna hedersplatsen [vid sin sida]; och de föll alla ned på sina ansikten [för att betyga honom sin vördnad]. Och [Josef] sade: Fader! Detta är innebörden av min dröm för länge sedan, som min Herre nu har låtit bli verklighet …” (Den heliga Koranen 12:100)
Detta skedde på grund av att Josef(A), i sin första dröm, hade sett att solen och månen och elva stjärnor föll ned inför honom.
Vi kan läsa i historian att då Imam Ali(A) marscherade till Siffin, stod en folkgrupp vid vägkanten, och enligt Sassanid kungarnas system föll de ned med pannorna på marken så fort de såg Imamen(A). Imam Ali(A) såg detta spektakel och blev så beklämd av detta att han sade: ”Vilken obehaglig synd ni utför. Gå och utför ert arbete, eftersom jag är enbart en av Guds skapelser, precis som ni.”
Är detta historiska faktum, inte motsägande till ovanstående vers?
Svar:
Att fall ned med pannan på marken, i form av tillbedjan, är specifikt och enbart för Gud, den Allsmäktige, och således är det inte tillåtet för någon eller något annat än Honom. Som det återberättats från Imam Sadiq(A) och Imam Hadi(A) gällande tolkningen av denna vers, föll Josefs(A) fader, moder och bröder, ned till marken inför Gud i tacksamhet. Och som författaren av Majmaul Bayan har sagt:
I arabiska termer, är personligt pronomen av ordet ”Lahu” inte för Profeten Josef(A), utan det rör sig om Allah(SWT). Detta betydde att de föll ned till marken inför Gud.
När det gäller händelsen då änglarna föll ned till marken inför Adam(A), har det samma betydelse, dvs. nedfallet var i själva verket för Gud och riktningen mot Adam(A) var deras Qibla(böneriktning).
När det gäller återberättelsen finns det i denna vers, inget som går emot den historiska skildringen av vad Imam Ali(A) sade.