Gud är vis, barmhärtig, välvillig och nådig. För att hindra människan från att begå synder och andra skadliga förströelser orsakade av passioner, känslor, låga begär och själviskhet sände han profeter till mänskligheten för att stödja rena orsaken. Profeterna(A) var inte gudar; de var Guds budbärare. De kom för att vägleda och varna; och för att leda folket till den rätta vägen. Detta var en nådehandling av Gud. Mänskligheten drog tacksamt fördel av profeterna. Profeterna medtog det gudomliga budskapet för att försäkra rättvisa, säkerhet och framsteg i det mänskliga samhället. De ledde människan mot perfektion och således närmare Gud.
Profeterna var dygdens män. Varje profet var. under sin tid, den mest perfekta personen, fri från all ondska och synd. Islam hävdar att profeterna var syndfria. Deras liv var rena och oklanderliga. De trade kännedom om Guds budskap och utövade det själva innan de delade med sig av sin kunskap. Sålunda ett föredöme till deras nation/stam. För att skilja en sann profet från en bedragare eller en falsk, välsignade Gud dem med tydliga tecken och mirakel.
Islam hävdar att Profetskapet har varit en kontinuerlig process med början från Profeten Adam(A), den förste mannen av denna mänskliga generation, upp till Profeten Mohammad(S), den siste av profeterna. Budskapet om En Gud och total underkastelse till Honom har varit konstant.
Profeten Mohammad(S) är Islams profet. Han hävdade sig aldrig som en Gud eller en del av gudomligheten. Han sade att han var Guds slav och budbärare. Likaledes lärde han ut att alla profeter före honom var Guds slavar och Hans budbärare. Ingen av dem hävdade sig vara Gud, en del av gudomligheten eller ett förkroppsligande av gud.
Profeten Mohammad(S) uppmanade Muslimerna att tro på profeterna före honom. Allt som allt sändes 124 000 profeter från Gud. Många av dem var samtidiga sända till en eller flera byar, en del till familjer eller t.o.m. en person. Andra sändes till större områden eller till en hel stam. Profeten Mohammad(S)sändes till hela mänskligheten, upp till världens slut. Bland dem som föregick honom var Adam, Noak, Abraham, Lut, Ismael, Isak, Jakob, Josef, Joses, Aron, David, Jona, Johannes och Jesus. Profeten Mohammad(S) sade att de var profeter; framstående,- dygdens- och ofelbarhetens män. Inom arabiskan kallas de: Adam, Nuh, Ibrahim, Lut, Ismael, Ishaq, Yakub, Yusuf, Musa, Haroon, Dawood,Yunus, Yahya och Isa. Islam lär ut att profeterna motto” en uppenbarelse från Gud.Några av dem fick böckerna och lagarna. Muslimerna måste tro att alla himmelska böcker, liksom lagarna, var sanna.
En profet fick lagarna som var anpassade till hans särskilda tid. De efterföljande profeterna antingen bekräftade de förut fattade lagarna, förbättrade eller om nödvändigt t.o.m. upphävde dem, efter en uppenbarelse av Gud. De efterföljande lagarna var alltid mer utarbetade och allsidiga, överensstämmande med tidens förändringar och tillstånd. Profeten Mohammad(S) kom med den sista uppsättningen lager som upphävde de tidigare.
Islam har lager för alla tider och för alla möjliga situationer. Med varje förändring är Islam kapabel att, inte bara känna igen den, utan också att förse med en tillämplig lag. Den vägleder människan för alltid. Profeten Mohammad(S) är den siste, av Gud sände, profeten.