Enligt verserna i den Heliga Koranen och de religiösa ledarnas budskap och berättelser är människan evig och hennes gärningar bevaras på något sätt för alltid. Man kommer att uppleva sitt förflutna på Ateruppståndelsens Dag. God gärningar kommer att manifesteras på ett vackert sätt och vara en källa till glädje och lycka, medan onda gärningar kommer att manifesteras på ett förskräckligt sätt och vara en källa till smärta, lidande och tortyr.
Angående detta är tre verser ur den Heliga Koranen och en Hadith (berättelse) utmärkta för att illustrera detta. Dessa verser är:
“Den dag, då varje själ finner vad gott hon tillstädes och vad ont hon gjort likaså, skall hon önska, att det vore ett vitt svalg befäst mellan henne och detta.” (Den heliga Koranen 3:28)
Denna vers bevisar att människan kommer att få uppleva sina goda gärningar på ett behagligt sätt och sina onda gärningar på ett skrämmande sätt. Hon kommer att vilja fly ifrån dem, men det kommer att vara omöjligt. I den andra världen kommer människans gärningar att vara en del av henne själv dvs oseparabla.
“De finna allt vad de gjort tillstädes, och din Herre gör ingen orätt.” (Den heliga Koranen 18:47)
Den allmänna betydelsen av denna vers är samma som den föregående.
“På den dagen skola människorna träda fram i skilda skaror för att se sina gärningar. Och så skall den som gjort en smula gott få se det, och den som gjort en smula ont få se det.” (Den heliga Koranen 99:6-8)
Människan ärevig. Hennes gärningar är också eviga. Med andra ord kommer man att leva för evigt med det som man uträttat i denna världen.
Det berättas att en grupp muslimer från en avlägsen plats fick äran att träffa Guds Budbärare. De bad om råd. Den Helige Profeten gjorde några uttalanden av vilka ett var:
“Eftersom era gärningar kommer att följa er till nästa värld så försök att göra goda gärningar.”
Den som tror på evigt liv reflekterar alltid över sina tankar, moral, gärningar och uppträdande, eftersom han vet att de kommer att följa honom i nästa liv.