’Sirat’ betyder på arabiska vägen. Koranen använder ordet ’As-Siratul-Mustaquim’ som är den raka vägen för den gudomliga religionen.
I domedagssammanhanget så betyder ’Sirat’ vägen ovanför helvetet som hela mänskligheten måste passera. Sheikh Saduq(RA) har skrivit:
”Vi tror att den vägen är sanningen och det är bron över helvetet. Det är vägen för hela mänskligheten precis som Allah(SWT) har sagt i koranen: Ingen av er skall slippa ifrån denna [syn]. Det är din Herres fasta beslut.” (Den heliga Koranen 19:71)
Sirat är å andra sidan namnet på Allah(SWT) bevis(mao. Profeterna och imamerna). Alltså han som kände dem (hade deras sanna maarifat) på denna jorden och lydde dom, så kommer Allah(SWT) ge dom tillåtelse att passera över ’Sirat’ som är bron över helvetet på domedagen. Profeten(S) sa till Imam Ali(A): ”O Ali, på domedagen så kommer du, jag och ängeln Gabriel sitta på ’Sirat’ och ingen kommer att kunna passera över ’Sirat’ om de inte har en frigivningslapp från helvetet baserad på din Wilayat (kärlek och lydnad)[1]. Denna tradition har berättats av flera Sunni lärda vilket bevisar att frälsningen på domedagen kommer att bero på kärleken till Ali(A).
Hur är det att Profeten och Imamerna kallas för ’Sirat’ i denna värld? Precis som det förklarades för ’Mizan’ så är den verkliga betydelsen av ’Vägen’ det som binder samman två punkter. Eftersom Profeten och Imamerna binder samman Gud och människan så är det mer än rätt att kalla dom för ’Vägen av Allah(SWT). Samtidigt så bringade dem den gudomliga religionen till människorna så att de kunde komma närmare Allah(SWT). Därför kan de även kallas för vägledare.
På vägen av domedagen så kommer det finnas ’ Aquabat’ (bergs paseringar) eller Mawaquif (hållplatser). Varje hållplats kommer att vara namngiven efter en av Allah(SWT) lagar. När någon kommer komma till stationen ’Fastan’ så kommer han att tillfrågas om han fastade såsom Allah(SWT) hade befallt honom.
Sheikh Saduq(RA) skriver ”Bergshållplatserna är på vägen till Mah-shar. Det är vår tro att varje sådan hållplats har ett separat namn nämligen en obligatorisk sak, en lag eller en förbjuden sak. När människorna kommer komma till en hållplats som är namngiven efter en Wajib sak och om han inte har fullföljt sina plikter så kommer han att hållas kvar på den hållplatsen tills att han har kunnat återbetala Allah(SWT). Om någon god gärning kommer att rädda honom, då kommer han få gå vidare till nästa hållplats.
På det sättet kommer han att passera alla hållplatser och han kommer att frågas om sina brister. Efter att han har gått igenom alla hållplatser så kommer han att komma till ’Det eviga huset’ dvs. paradiset. Livet han kommer leva där kommer inte att kunna besegras av döden. Han kommer att finna en lycka som inte kommer relateras till någon smärta. Han kommer att leva under Allah(SWT) och profeternas skydd. Han kommer vara bland sanna personer, martyrer och andra tjänare till Allah(SWT). Men om han inte lyckas passera någon av hållplatserna och om han har försummat något av Allah(SWT) rättighet så kommer ingen god gärning kunna rädda honom. Han kommer att halka på den hållplatsen rakt ner i helvetet. Vi söker skyddet av Allah(SWT) mot detta!
[1]. Kitabu ’ul-l’tiqadat, Kapitel .26