Bönen inleds med niyyah (avsikt), det vill säga att uppriktigt och rent uttala sin avsikt att förrätta bönen.
Ordet niyyah betyder anledningen att göra något. Alla handlingar beror på avsikten med dem. För att be måste man vara medveten om och tillkännage sin avsikt t.ex. att man har för avsikt och att man vänder sitt hjärta mot målet för salat, vilket är att komma närmare och lyda Allah(SWT). Om man ber salat till någon annan än Allah(SWT) blir bönen ogiltig.
Det är viktigt att man vet vilken bön man ber.
Man behöver inte säga sin niyyah högt, man kan läsa det tyst i hjärtat:
”Jag förrättar min (ex. Fajr-) bön 2 rak’at WAJIB QORBATAN ILA- ALLAH (för att komma närmare Gud den Upphöjde)”.
Detta utförs stående med händerna fritt hängande.
Under, Salat skall blicken inte irra hit och dit utan hållas fäst vid platsen för ”Sojod”.
Kvinnor läser alla sina böner tyst medan män läser hörbart de första två rak’at i morgon-, afton- och kvällsbönerna.