Kvinnans essentiella roll inom islam

Ett av de viktigaste sakerna som islam betonat är kvinnans roll i samhället. Islam ser inte på kvinnan som en hemmafru, utan som den viktigaste institutionen i hemmet och samhället, ifall hon lever upp till sin roll som islam poängterat.

Profeten(S) satsade mycket på att kvinnan skulle utbildas. De kvinnliga studiecirklarna var därför bland de första sakerna som etablerades i det islamiska styret. Dessa styrdes indirekt av Profeten(S). Kvinnan innehar den viktigaste rollen i samhället, eftersom hon är utbildaren av nästa generation och den första läraren för barnen och den mest omtänksamma och mest kärleksfulla individen som finns. Kvinnan utstrålar trygghet till den nya generationen och erbjuder utöver denna kärlek och omtänksamhet också kunskap och utbildning. När en kvinna utbildas och sedan är noga med att uppfostra sina barn och utbilda dem och ger dem kärlek, trygghet och korrekt islamisk uppfostran, så kommer detta bidra till ett nästintill fullkomligt samhälle. När en moder omhändertar sitt barn och uppfostrar det, så är hon den stora faktorn som påverkar barnets personlighet, tankesätt och utveckling. Islam ser inte kvinnan som hemmafru som västvärlden försöker uppvisa. En kvinna i islam är inte skyldig att göra något i hemmet mer än att ta hand om hennes familj. Hon behöver inte arbeta eftersom inom islam är mannen skyldig att försörja henne. Hon är inte förpliktad att diska, laga mat e.t.c. – hennes enda roll är uppfostran. Kvinnan är kärnan och stommen i familjen, faller kvinnan faller familjen. Mannen och barnen är beroende av kvinnan. Ingen kan ge stöd och kärlek till mannen som en kvinna. Ingen kan erbjuda trygghet, omtänksamhet och god uppfostran som kvinnan. Islam har inget emot att kvinnan jobbar och tjänar egna pengar men frågan som ställs är:

“Finns det behov av att både mannen och kvinnan skall jobba ifall en av dem kan försörja familjen? Ifall både mannen och kvinnan jobbar kommer barnen få denna kvalitativa kärlek och uppfostran av föräldrarna? Kommer det finnas tid till att korrekt uppfostra barnen om båda jobbar?”

Islam är en andlig religion och inte en religion som bygger på materialistiskt tänkande där du hela tiden skall tjäna mer pengar och bygga ett bekvämligt liv. Islam vill bygga ett hållbart samhälle med bra individer. Idag är det ett faktum att om båda föräldrarna jobbar heltid så kommer de hem efter jobbet väldigt trötta. Det behövs tid för att laga mat, sitta med familjen, hjälpa barnen med deras läxor och studier samt umgås. Idag ligger tyvärr fokuset mer på det materiella än det andliga. Istället för att satsa mer tid på att sitta med våra barn, uppfostra dem, ge dem kärlek och hjälpa dem med deras läxor så läggs tiden på att jobba mer, träna mer, sitta framför sociala medier och således låta skolan, fritids, gatan och tv:n utbilda våra barn.

Huvudproblemet bakom barnens passivitet idag är hemmet. Idag tar inte föräldrarna tag i sitt viktigaste ansvar, skyldighet och roll att uppfostra sina barn. När den viktigaste institutionen i hemmet inte är närvarande blir det svårt. Med detta menas inte att kvinnan skall sitta hemma eller att hon anses vara huvudproblemet. Faktum kvarstår dock att den bästa individen som kan erbjuda mest kvalitativ uppfostran och kärlek är modern.

Kvinnan i sin tur behöver själv trygghet och kärlek. Därför säger Profeten(S) “Den bästa av er är den som tar hand om sin fru.” När en man tar hand om sin fru och hjälper kvinnan i hennes arbete och stödjer henne så blir allt enklare. Att en kvinna skall diska, tvätta kläder, uppfostra, laga mat etc., är inget islamiskt tänkande och inget som förespråkas av islam. Imam Ali(A) och Fatima Zahra(A) brukade hjälpa varandra i hemmet. Medan den ene lagade mat, städade den andra, medan den ene jobbade och såg till att försörja familjen så var den andra upptagen med att uppfostra barnen, utbilda dem och ge dem kärlek. Det var rättvisa och jämlikhet i dess sanna mening. Rättvisa betyder att när en sak sätts på sin rätta plats så är det rättvisa. På samma sätt innebär jämlikhet en balans så att inte någon betungas.