Barnets 3 stadier – Del 4

Det fjärde stadiet är perioden (15 år och uppåt) då eget livsuppehälle kan börja intjänas. Detta är även perioden då barnen borde börja överväga äktenskap och mycket betoning har gjorts på att flickor bör gifta sig tidigt. Den Heliga Profeten(S) sade att det är flickans rättighet över hennes far, att han påskyndar flytten till hennes makes hem. Det är väldigt olyckligt att se hur många som nuförtiden ignorerar och struntar i denna skyldighet, tills tjejen ibland nått 35-40 års åldern och som då kommer ha det svårt att hitta en make. Skadan som är skedd på grund av detta ”oansvariga föräldraskap” är för uppenbar för att behöva beskrivas, men det sorgliga faktumet är att deras attityd är styrda av högmod. Ibland är det ekonomisk överlägsenhet och ibland är det kast eller status, och dessa personer skulle hellre låta deras döttrar föråldras och bli äldre ogifta kvinnor, än att låta dem gifta sig med en ung som har en god karaktär men som inte tillhör samma ekonomiska skikt eller inte tillhör deras nationalitet. Den Heliga Profeten(S) sade: ”Varje troende är likvärdig en annan troende i status (när det gäller äktenskap).” Vi är så influerade av icke-islamiska kulturer (baserade på kast- eller rassystem) att vi tenderar att se ner på vår enastående islamiska kultur. Må Allah(SWT) vara barmhärtig över oss.

Samma hadith(återberättelse) instruerar oss gällande pojkar och att de bör gifta sig när de når en mogen ålder. Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att pojkar borde gifta sig precis efter att de nått 15 års ålder. Den Heliga Profetens(S) första äktenskap ägde rum när han var 25 år gammal. Imam Ali(A) gifte sig med Fatima Zahra(A) även han när han var 25 år gammal. Trots detta finns inget kriterium för ålder. Det enda som spelar roll är att när en ung man blir emotionellt mogen och känner ett begär av att påbörja ett äktenskapligt förhållande, då borde han gifta sig utan någon fördröjning. Detta är ett tillstånd som inte kan bestämmas av tid eller ålder.

Vid detta stadie har föräldrarnas skyldighet gentemot deras avkomma kommit mot sitt slut. Om någon uppfostrar sitt barn inom dessa islamiska gränser, då kommer barnet säkerligen att bli föräldrarnas ögonsten och deras hjärtans glädje. Det är även detta barn som i sin tur har förhoppningar på sig att fullgöra obligationerna gentemot föräldrarna.

Hänvisande till en sådan avkomma sade den Heliga Profeten(S): ”Det dygdiga barnet är en blomma ur blommorna i Paradiset”. Profeten(S) sade även: ”Väluppfostrade barn är bland mannens förmögenheter”.