Tawalli och Tabarri

Fråga:
Vad är innebörden av Tawalli och Tabarri som är en del av trosartiklarna som vi lärt oss? Kan vi agera utifrån dem i modern tid?

Svar:
I stora drag är Islam likt ett blommande träd vars rötter motsvarar trosprinciperna och där de praktiska lagarna är likt grenar . Vanligen nämns tio religionsgrenar.
Likaså är systemet av gärningar och dyrkan i Islam väldigt stor. Den är inte begränsad till dessa tio. Men med tanke på väsentligheten hos dessa tio så prioriteras de.
Tre av dessa: Bön, Fasta och Hajj (pilgrimsfärd till Mecka) är relaterade till gärningar av tillbedjan – Böner och tillgivenhet till den Allsmäktige. Två av dem (Zakat (religiös skatt) och Khums (1/5 skatten) är relaterade till ekonomi och förpliktelse till Gud löfte och fem (Jihad (Helig Kamp), amr bel ma’roof wa nahy ’an el-monkar (mana till goda gärningar och hämma från onda), Tawalli (älska de fromma) och Tabarri (ta avstånd från de frommas fiender)) är förknippade med sociala, militära och politiska problem.
Diskussionsämnena är nu de två sista; Tawalli (att älska) och Tabarri (för att uttrycka högdragenhet) – det är att vi älskar vissa och hatar några. Vi bör älska Guds vänner, de som söker sanningen, rättfärdiga människor och försvararna av sanning och rättvisa, och vi bör ta avstånd från missdådare, förtryckare, tillbedjare till njutning och Gud, Hans Profet(S) och mänsklighetens fiender.

Varför ska vi inte älska dem alla? Varför ska vi inte bete oss trevligt mot alla dem? Kan vi [verkligen] överge sättet att leva i sämja i dagens tid? Men de som är positiva till att ha vänskapliga relationer med alla måste frågas:

I världen som har förtryckare och förtryckta, orättvisa och orättvisans offer, tyranner och den svage, hederliga och angripare, det rena och det smutsiga; skall vi älska alla dem? Ska vi vara tillfredsställda med dem alla? Ska vi hjälpa dem alla? Kan någon mänsklig logik tillåta oss att göra det? Kan det levande samvetet tillåta denna blandning?
Dessa två principer innefattas i Islams grundläggande principer så att anhängarna till sanning, rättvisa, frihet, renhet och godhet kan skapa enighet bland deras led och att den orene, förtryckande och orättvise är bojkottad och är på så sätt socialt och moraliskt underkuvade av det goda folkets enhet.

Tål kroppen vilken föda som helst? Är inte smaksinnet ett verktyg för att urskilja mellan goda och skadliga ämnen? Är inte det en sorts av Tawalli och Tabarri? Tål kroppen den giftiga substansen eller är det inte som i ett Kolera-fall där det skadliga ämnet kräks ut? Eller går allt igenom och leder personen till döden? Kommer den inte uttrycka en avsmak för skadliga ämnen och särskilja från nyttiga ämnen?
Är inte förmågorna till dragning och bortstötning nödvändiga för överlevnad i universum? Varför ska då samhället undantas från Tawalli och Tabarri?

Om man istället för att agera efter de två principerna, samtycker med varje lära, accepterar varje omständighet och inte [låter] mänskliga samhället röra sig närmare nyttiga företeelser och hålla sig borta från de skadliga, kommer mänskligheten snart att ödeläggas.
Det är anledningen till att den Helige Profeten (S) har sagt: ”Det största bevarandet av tron är att älska för Gud och visa avsky för Guds sak.”